Vill vara en länk mellan liv och död
IOGT-lokalen i Norrköping är fylld till sista plats. Alla tittar med spänd förväntan på Anders Åkesson, som går fram och tillbaka på scenen.- Det kommer en man till mig, säger han.Ingen annan kan se mannen. Han har nämligen varit död i många år.
Foto:
- Jag kommer inte att förmedla några budskap som är kränkande här inför publiken, säger han.
Han pekar på det lilla bordet som står på scenen och skojar:
- Höjdpunkten i kväll blir när jag får det här bordet att sväva högt uppe i taket.
Mitt i småpratet säger han plötsligt:
- Det har kommit en man till mig. Jag känner stress runt omkring mig. Han kommer till dig, du som sitter där i randig skjorta. Du har betytt mycket för den här mannen. Jag känner en närhet. Han är inte kramig av sig, men han månar mycket om dig. Jag tror mannen är runt en och åttio, något kortare än jag själv. Han har ordinär kroppsbyggnad. Det är ingen kostym här, mer bondestuket. Han är runt 60 år. Hårfästet har börjat krypa uppåt. Han har markanta, kantiga drag. Jag får en pappa-känsla. Men det behöver inte vara pappa.
Mannen i randig skjorta har några att välja på. Det kan vara både pappa och farfar. Efter en mer ingående beskrivning tror han att det nog måste vara farfar.
- Han vill att jag ska försöka få dig att inte ta allt så sakta, utan mer "go for it".
Jobbig pappershög
En kvinna i publiken får besök. Anders beskriver mannen, som han tror är farfar.
- Jag vet inte om det är min farfar, säger kvinnan. Han dog innan jag föddes.
Anders säger att mannen visar papper på hög.
- Det känns jobbigt med den här pappershögen. Papper tre är viktigt. Gå hem och titta på papper tre. Har du den här pappershögen hemma?
Kvinnan nickar.
Anders går fram och tillbaka på scenen och kliar sig i hockeyfrillan.
- Många medier skulle säga "nu har de stängt av mig". Men så funkar det inte. Det är så konstigt. Jag får bara en vissling. Och inga indikationer på vem jag ska till. Jo, nu kommer det en man. Han visslar. Det ekar i huvudet.
Anders pratar med den visslande mannen.
- Snälla visa vem du är.
Dog av hjärtinfarkt
Tydligen lyder mannen för Anders börjar beskriva honom.
- Det är en utåtriktad man, nästan åt det burdusa hållet. Kanske dog han av hjärtinfarkt för det smällde till i hjärtat på mig. Han kan vara allt mellan 40 och 60. Håret är mörkt med grå stänk på sidorna. Han har ganska runda drag. Jag får en stark känsla med ögonen. Kanske har han bruna ögon. Jag är svag för bruna ögon. Kroppen är muskulös, men inte som hos någon som käkat anabola. Han har haft ett yrke där han var tvungen att vara korrekt.
Anders fortsätter att beskriva mannen för den kvinna, som han så småningom får veta att mannen kommit till.
- Allt stämmer på min pappa utom åldern, säger hon.
Enligt Anders visar sig de döda i den ålder de var när de dog.
Ytterligare en kvinna i publiken får besök av någon som hon tror är hennes pappa.
- Jag ser ett fickur som åker upp och ner i fickan, säger Anders. Var han noga med tiden?
Kvinnan skrattar.
- Han skällde alltid på mig för att jag var sen och inte kunde passa tider.
Ont i armbågen
När han pratar med en annan kvinna i publiken, säger han plötsligt:
- Jag får ont i min armbåge när jag pratar med dig. Vad har du gjort?
Kvinnan berättar att hon har en muskelinflammation i sin armbåge.
En hel del får besökare som de inte kan identifiera. Anders ber då de döda att visa fler ledtrådar. När det inte hjälper går han vidare.
- Ta med dig det här hem och fundera, säger han. Kanske kommer du på vem det är.
De enda som får några ordentliga budskap är egentligen bara mannen som ska visa lite mer go och kvinnan med pappershögen.
Ulla Sigurd får besök av en man, men hon har ingen aning om vem det kan vara.
- Jag har sett på TV att Anders Åkesson är så duktig, säger hon. Därför blev jag lite förvånad att så lite stämde. Men jag kanske kommer på vem det var om en vecka.
Under kafferasten kommer kvinnan, som inte tyckte att åldern stämde in på hennes pappa, fram till Anders. Hon visar ett gammalt foto och frågar:
- Var det den här mannen du såg?
Anders bekräftar att det är mannen han såg.
- Jag tänkte på en sak, säger kvinnan. Egentligen vill jag nog inte komma ihåg pappa som han såg ut när han blev gammal. Jag vill minnas honom som han såg ut på det här fotografiet. Kanske var det därför han valde att visa sig i den åldern.
Så jobbar vi med nyheter