Vikbolandet i hennes hjärta
Hon har en fem veckor gammal bebis.Men det hindrar inte Sharon Dyall från att dra på turné med Timeless Journey.Om en vecka uppträder hon i Louis De Geer - med släkten i publiken.
Sin barndoms somrar tillbringade Sharon Dyall på Vikbolandet - en plats som ligger henne varmt om hjärat. Om precis en vecka kommer hon tillbaka Norrköping för att bjuda på musik som står pall för tidens tand. FOTO: PRESSENS BILD
Foto:
- Vikbolandet är det bästa stället på jorden, säger Sharon Dyall. Det var en lisa för själen att komma dit från den smutsiga asfaltsdjungeln i London. Då blev Vikbolandet ett paradis: "Titta mamma, det är julgranar överallt" kunde vi jubla.
Sharon Dyalls mamma kommer från Norrköping. Här bor också mormor och två morbröder med familjer.
- Jag hoppas att de kommer för att se mig. Då måste man vara sig själv och inte låtsas, det ser de rakt igenom.
- Det är lätt att gömma sig bakom ett scen-jag och ett privat-jag. Man måste det till en viss del, det är onaturligt att vara så extrovert att man vill att alla ska titta på en.
Sharon Dyall började repetitionerna till "Timeless Journey" bara två veckor efter dottern Niji föddes. Hon följer med på turnén.
- Man får kämpa lite extra, men det är det värt. Pappan är med och hjälper till och det fungerar väldigt bra faktiskt.
Andra året för Timeless
Det är andra året för "Timeless Journey", en konsert med jazzpärlor och evergreens, där klassikerna hyllas i fulla drag.
- Många tror att evergreens bara är gamla låtar. Men några låtar som görs idag kommer också bli klassiker en dag, säger Sharon.
Med på årets upplaga av turnén är även Louise Hoffsten, Svante Thuresson, och Viktoria Tolstoy.
- Jag känner alla sedan förr. Svante har jag sjungit med mycket, men det är första gången jag står på scenen med Louise och Viktoria.
- De är otroligt sköna individer med en spelglädje som verkligen sprider sig. Vi är som ett gäng vänner, faktiskt.
Sjunger gospel
- Allas personliga stil får skina fram på scenen. I och med att jag har rötter i en gospeltradition från Barbados bidrar jag med det. I de amerikainfluerade frikyrkorna finns det mycket gospel med härligt groove.
- Även i gospelns värld finns evergreens, traditionella gospellåtar som man inte längre minns vem som skrev.
<B>+ Hur har turnén gått hittills?</B>
- Jättebra, publiken har varit så fin och välkomnat oss i alla städer. Men det har varit en virrig vecka med barn och en tur till London, där jag sjöng med Robert Wells i Royal Albert Hall. Otroligt intensivt alltihop. Men sedan jag kom hem från London börjar jag landa litet i mig själv.
<N>+ Hur var det att sjunga i Royal Albert Hall?</B>
- När jag skulle ta min första ton på repetitionen var det som jag inte fick fram någonting. Det blev helt övermäktigt, man tittade och tittade och det tog aldrig slut. Jag fick en rysning i hela kroppen. Men när vi kom till giget lossnade allt, det var bara att gasa.
<B>+ Vad ska du göra efter turnén?</B>
- Jag ska ta hand om min bebis. Det är nästan lite orättvist att jag ryckt med henne så tidigt. Vi måste få lära känna varann i lugn och ro.
Så jobbar vi med nyheter