Via nätet över världen genom århundradena

Ännu för 10-15 år sedan fick släktforskare vara beredda att resa runt till olika arkiv, om de ville komma någon vart. Idag tar man hem det allra mesta via Internet. Och föreningen Släktforskarna i Norrköping, den växer nu så det knakar.

Inez Ek, Lars Svensson och Gert Skärlina djupt inne i någon databas.

Inez Ek, Lars Svensson och Gert Skärlina djupt inne i någon databas.

Foto: Titti Olovsson

NORRKÖPING2010-11-23 03:00
Helt på egen hand klarar man det inte. Till att börja med behövs en grundutbildning, som då den här föreningen kan ge. Sedan har man också tillgång till alla de databaser och dokumentsamlingar, som föreningen håller sig med. När kassören Christina Grundel-Carlsson för 10-15 år sedan själv så smått började släktforska, då var världen bara i början av IT-genombrottet. Fortfarande handlade det om att åka runt mellan arkiv, vilket hon då som alltjämt yrkesarbetande inte hade så mycket tid till.Stora databaser
Nu finns väldiga databaser att bara knappa in på. Där finns Riksarkivet med sitt Svar, där finns Arkiv Digital, där finns något som heter Genline. Delvis innehåller de samma information. Man går in i husförhörslängder och får lätt fram grunddata om födsel, vigsel, död. Därutöver har föreningen införskaffat ett antal CD-skivor, med sådant som hela listan över alla svenskar som dött mellan 1901 och 2009. Man har också försett sig med domböcker, bouppteckningar, soldatregister m m - informationsmängden tycks redan vetta mot det oändliga.Undertecknad får lämna namn och nummer och inom några sekunder har då tagits fram en förteckning över alla, som ett visst år bodde i föräldrahemmets trappuppgång. Hela ens familj finns med där, och alla de övriga likaså. Komplett! Så finns databasen Ancestry som täcker tio länder, däribland USA. Där kan man söka släktingar som emigrerat "over there" och sedan också i vissa delar följa deras tillvaro i det nya landet.Kan ta stopp
- Ibland tar det förstås stopp, säger Christina Grundel-Carlsson. Då får man försöka trixa runt, men det kanske kan ta flera år innan man alls kommer vidare.- Men så kan det ju också bredvid en sitta någon som säger "Jamen, letar du där, det är ju min släkting...".Ganska många adopterade försöker nu släktforskningsvägen få reda på, vilka deras biologiska föräldrar var.- En gammal man i Kalmar har vänt sig till mig. Hans pappa föddes i Norrköping mot slutet av 1800-talet och var adoptivbarn. I födelseboken står fadern och modern som okända, och i barnmorskans anteckningar finns bara adoptivföräldrarna nämnda.- Där kan man ju köra fast. Men nu finns det i Stadsarkivet här, just när det gäller Norrköping, protokoll om adoptioner och rättsliga handlingar också.Man blir lite knäpp
- När man har börjat med sådana här saker blir man lätt lite knäpp. Man ringer sina barn och säger whao! nu har jag letat rätt på farmors mor. Och de säger mamma, måste du verkligen prata om det här jämt... - Men man får ju den här känslan av att det är så himla roligt. En av mina släktingar har nu skaffat sig 50 000 släktingar, och då tror jag ändå inte han gått så väldigt långt tillbaka i tiden, säger Christina Grundel-Carlsson.Och den här föreningen, den bara växer. Man hade räknat med att i år kunna komma upp till 225 medlemmar, och så ser det ut att bli något kring 315.I augusti nästa år ska Släktforskarna i Norrköping stå för ett tredagarsevenemang i Louis de Geer. Dels då med riksförbundets årsmöte, och dels med en stor släktforskningsexpo för allmänheten. En riktigt stor begivenhet kommer det att bli för denna förening, som faktiskt bara har funnits i två och ett halvt år.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om