"Vi ska inte gömma kriminella gäng"

Den nationella satsningen mot livsstilskriminella visar på minskad brottslighet, fler domar och ökade vårdinsatser. Det redovisades Rikspolisstyrelsen häromdagen.

- Punktmarkeringen av livsstilskriminella har gett goda resultat och är en framgång i utvecklingen av vårt arbete, sa rikspolischefen Bengt Svenson.

Vidare framhölls att det är viktigt att de livsstilskriminella även i fortsättningen erbjuds vård, bostad och arbete vilket kräver en utvecklad samverkan mellan polis och kommuner, landsting och kriminalvården.

Som Folkbladet berättat i veckan har den sociala insatsgruppen i Norrköping (se faktaruta) under förra året lyckats få tolv personer i Norrköping att hoppa av kriminella gäng. Men priset för det här blev för högt för socialnämndens budget.

- De här personerna tar i vanliga fall inte kontakt med socialen, säger Bertil Senestad, som fram till årsskiftet var samordnare för den sociala insatsgruppen.

Han uppskattar att biståndskostnaderna för de så kallat livsstilskriminella har kostat socialtjänsten 700 000 kronor.

Enligt socialnämndens ordförande Roger Källs (S) ska inte kommunen jobba med att hjälpa heltidskriminella. Det är inte förenligt med socialtjänstlagen.

- Fokus ska ligga på vård och behandling för dem med missbruk, inte på att gömma undan kriminella människor i skyddande boenden, säger Roger Källs som tycker att det är polisens sak att ta hand om.

Har ni alltså brutit mot socialtjänstlagen?

- Nej, vi har försökt att hitta smidiga lösningar för att få undan de här från gatorna och därför tagit kostnaderna för att placera dem på boenden, säger Roger Källs.

Bertil Senestad tycker att det är fel att kommunen ska drabbas när man tar ett samhällsansvar.

- Kortsiktigt blir det här en kostnad för socialtjänsten men i det långa loppet tjänar hela samhället på det.

Han ger exemplet, som nationalekonomen Ingemar Nilsson räknat fram, att en heltidskriminell kostar samhället 23 miljoner kronor på 15 år.

- Tidigare är det här kostnader som staten har stått för i form av till exempel domstolskostnader, säger Senestad som därför tycker att staten borde skjuta till pengar till kommunerna.

Speciellt med tanke på att Justitiedepartementet och Rikspolisstyrelsen vädjar om hjälp till kommunerna, när det gäller arbetet med de livsstilskriminella. Det här håller Roger Källs med om.

- Säger de åt oss att ha sociala insatsgrupper så tycker jag gott och väl att de kan skjuta till lite pengar till det också, säger Roger Källs.

Hur man ska fördela kostnaderna inom samverkansgruppen - den sociala insatsgruppen - ska de ansvariga inom polis, åklagare och socialen träffas och diskutera i nästa vecka.