Ateljén finns hemma i lägenheten på Hagagatan. Rummet är fyllt av garner i olika färger och material och backar med otaliga sticktidningar. Hennes modeller från den nya boken, ligger upplagda på det stora arbetsbordet.
- Ateljén är mitt andningshål. Hur trött jag än är, när jag kommer upp hit, så är det alltid avkopplande att vara här säger Johanna.
Kräver vassa armbågar
Som ung utbildade hon sig till formgivare och ateljésömmerska men eftersom hon var småbarnsförälder, så behövde hon en stabilare inkomst.
- Ett kreativt yrke kräver att man har driv, tid och inte minst vassa armbågar, konstaterar Johanna.
Så hon utbildade sig igen - till systemvetare. Formgivandet blev en hobby, fram till nu, när hon har gått ner lite i arbetstid. Men födkroken är fortfarande jobbet inom datakonsultbranschen.
- Jag jobbar med kravspecifikationer och de har stora likheter med de stickbeskrivningar, som jag gör till böckerna, Jag måste förmedla en bra instruktion, så att andra förstår hur de ska göra, säger hon.
Efter 80-talets nedgång för stickandet, då många garnaffärer gick i konkurs, så har stickning blivit inne igen. Människor samlas på stickkaféer och det finns böcker, där handlingen utspelas i garnbutiker i New York. Och det är en ny generation av unga, som nu greppar stickorna, konstaterar Johanna.
- Det går så fort idag och jag tror att vi behöver det lugn som finns i stickningen. Det är verkligen långsamhetens lov och går inte att jobba fort, när man stickar. Fokus är inte heller på görandet. Stickandet är också en social grej. Man träffas och utbyter tankar och idéer, säger Johanna.
Stickandet har inga gränser, menar hon. När Johanna besökte Dublin för några år sedan, letade hon upp ett stickkafé och tog med sig stickningen dit.
- Isen bröts med en gång. Stickningen var vår gemensamma nämnare och jag fick nya vänner, som jag fortfarande håller kontakten med, säger hon.
Johannas två stickböcker, utgivna på Norstedts förlag, har också hittat en publik berättar hon.
I den nya boken, har hon fyra olika teman, som är kopplade till naturen, stranden, skogen och trägården. Hon har även ett stadstema.
- Jag får idéer av det mesta, som fina fönster, marmorgolv och vackra saker i naturen eller av min farmors gamla handarbetsböcker, berättar Johanna.
Småplagg
Hon har specialiserat sig på småplagg och stickar därför gärna mössor, vantar, kragar och väskor.
- Det är lättare att ta ut svängarna med de mindre plaggen. Man kan använda exklusiva garner och hitta på knixiga lösningar, förklarar Johanna.
Hon betonar glädjen med att sticka och att man måste drivas av lusten.
- Förr i tiden behövde man strumporna och koftorna. Men idag är stickandet framför allt ett hobby.