Från 12,6 elever per lärare förra läsåret till 11,6 nu, enligt Skolverket. Fredrik Hörbom Bouvin, vice ordförande för Lärarnas Riksförbund i Norrköping, är uppenbart förvånad när Folkbladet delger honom siffrorna.
– Vår bild är, att det är lika tufft i år som i fjol. Det märks även på sjukskrivningssiffrorna.
– Visserligen har man gjort en satsning på att nyanställda 20 lärare, men det kan ju inte göra någon märkbar skillnad. Och i övrigt har man knappast nyanställt fler än vad det är, som gått i pension.
– Överhuvud taget har man inte skjutit till särskilt mycket pengar. Så hur de här siffrorna ska förklaras, det vet jag faktiskt inte, säger Fredrik Hörbom Bouvin.
En del av förklaringen kan, säger han, ligga i att elevantalet minskat.
– Man har gjort ganska stora förtätningar, och klämt in eleverna på mindre ytor. Det kan förstås ha bidragit till ökad lärartäthet.
– Men den allmänna känslan, både i år och de senaste åren, är att organisationen är väldigt tajt och slimmad. Jämför man med för tio år sedan så är känslan, att det är väldigt många elever på få personer. Lärarna har väldigt mycket att göra. Det finns också mycket lite utrymme för att täcka upp för folk, som är sjuka.
– Vår bild är, att det är väldigt tajt i Norrköpings grundskolor. Det skulle definitivt behöva anställas fler lärare.
Miia Austa, kommunombud för Lärarnas Riksförbund, har samma bild av läget inom grundskolan.
– Den här bilden, som siffrorna ger, stämmer inte med verkligheten. Om den vet vi, att den är oerhört bister på många skolor. Framför allt på högstadieskolor, där flera nu går ekonomiskt back och har oerhört tung arbetsbelastning. Om det verkligen har blivit bättre, så måste det vara på låg- och mellanstadiet.
– Så jag är förvånad över den här statistiken, och jag kan inte förklara den. Det jag kan tänka mig är, att man kanske har bytt ut annan personal och satt in lärare i stället, säger Miia Austa.
Mätningarna görs i oktober varje år. Som redovisats i Folkbladet har Norrköping nu bättre lärartäthet än rikssnittet.