VĂ€xande sociala problem
NORRKĂPINGDet har blivit allt svĂ„rare för folk med sociala problem att fĂ„ lĂ€genhet. FastighetsĂ€garnas attityd har hĂ„rdnat. Det finns nu barnfamiljer, som valsar runt mellan vĂ€nner och bekanta i brist pĂ„ bostad.Bakom socialnĂ€mndens kraftiga budgetöverdrag Ă„terfinns allt mer av mĂ€nskligt elĂ€nde. Nu dyker det ocksĂ„ upp vuxna som "avsĂ€ger" sig sina förĂ€ldraskap - för att de inte lĂ€nge orkar och förmĂ„r.SocialnĂ€mndens verksamhetsberĂ€ttelse för 2001 Ă€r ingen glad lĂ€sning. Den vittnar om ambitioner och god vilja - men ocksĂ„ om resurser, som inte rĂ€cker till för den verklighet som Ă€r.
För öppenvÄrd krÀvs till exempel att folk har bostad. Men under 2001 har det blivit allt svÄrare att ordna bostad till folk med missbruksproblem, sociala problem, psykiska besvÀr. Ofta kan man inte hitta lösningar pÄ akuta situationer, och folk tvingas dÀrför till institutionsvÄrd. Vilket dÄ genast blir dyrare.
FastighetsÀgarnas attityd har hÄrdnat. Ibland kan skÀlet vara, att den bostadssökande har hyresskulder, som försörjningsstödet dÄ inte stÀller upp och betalar. Det finns hela problemfamiljer, som i brist pÄ bostad nu flyttar runt mellan vÀnner och bekanta. Men under sÄdana omstÀndigheter fungerar ju heller ingen öppenvÄrd.
<b>Blivit dyrare</b>
SÄvÀl vuxenvÄrden som barn- och ungdomsvÄrden har blivit avsevÀrt dyrare under fjolÄret. Huvudorsak Àr de kostadskrÀvande vÄrdplaceringarna.
PÄ barn- och ungdomssidan har placeringarna i familjehem ökat kraftigt, liksom de gjort alltsedan 1997. Antalet akutplaceringar har under Äret rentav fördubblats, upp till 85 - vilket dÄ gÄtt ut över det mer lÄngsiktiga arbetet. Ofta Àr det ocksÄ svÄrt att hitta platser pÄ nÀra hÄll. Ibland hamnar de omhÀndertagna i stÀllet lÄngt bort, vilket Àr illa pÄ mÄnga sÀtt. Dels försvÄras arbetet med familjen, dels kostar det hela mer.
Ărendena har blivit tyngre. Ofta handlar det nu om mycket komplicerad familjeproblematik. Ett nytt inslag Ă€r förĂ€ldrar som inte lĂ€ngre orkar utan som "avsĂ€ger"sig sitt förĂ€ldraskap. Ungdomar mĂ„ste dĂ„ omhĂ€ndertas - men inte pĂ„ grund av sitt eget beteende, utan för att förĂ€ldrarna inte lĂ€ngre rĂ„r med att ha dem hemma.
<b>Ăkat missbruk</b>
Samtidigt gÄr narkotikamissbruket ner i Äldrarna, och blir dessutom tyngre. RÀtt mÄnga i Äldern 18-25 Är begÀr nu hjÀlp för missbruk, som de inledde redan i 10-12-ÄrsÄldern.
PÄ vuxensidan har antalet missbruksfall ökat; i Hageby har utredningar med anledning av missbruk blivit 17 procent fler. VÄrdboendet har ökat under 2001, trots att mÄlsÀttningen var den motsatta. För heroinmissbrukarna krÀvs lÄnga vÄrdtider.
Men hÀr, liksom pÄ andra hÄll i verksamhetsberÀttelsen, framgÄr hur problemen förvÀrras pÄ grund av neddragningar pÄ andra hÄll. Eftersom avgiftning av narkomaner i landstingets regi minskats under 2001 har sÄdan mÄst sökas utanför lÀnet. SjukvÄrden har Àven skurit ner pÄ resurserna för mÀnniskor med psykisk ohÀlsa, som ocksÄ kan vara kombinerad med missbruk. DÄ har i stÀllet socialtjÀnsten fÄtt ta över, eller försöka ta över, allt mer Àven av den problematiken.
Rapporten frÄn Ellens behandlingshem, ett av kommunens tvÄ hem för vÄrd eller boende, visar pÄ tendenserna i utvecklingen. Kvinnorna dÀr har allt svÄrare problematik; med lÄngt och gravt missbruk av alkohol, narkotika, lÀkemedel. De Àr i dÄlig balans bÄde fysiskt och psykiskt och behöver flera Ärs intensiv behandling.
VerksamhetsberÀttelsen visar, hur problemen vÀxer och resurserna inte rÀcker till. Men samtidigt blir en upprÀkning som i denna lite missvisande, eftersom ju oerhört mycket ocksÄ görs.
<b>MĂ„nga projekt</b>
En lÄng rad projekt rÀknas upp. I Eneby har man haft gÀngbearbetning av en grupp undomar under 15 Är, som svarat för skadegörelse. à by/Krokek har fortsatt arbetet med ungdomar, som har nazistiska Äsikter. I Hageby har man arbetat i grupp med mycket unga knarkare tillsammans med deras förÀldrar. Ektorp har haft alla möjliga bÄde kill- och tjejgrupper igÄng.
En frÄga Àr hur man ska komma tillrÀtta med sociala problemen, en helt annan hur socialnÀmnden ska kunna nÄ ekonomisk balans. Underskottet för Är 2001 har nu faststÀllts till 75,5 milj kr. Ett mÄtt pÄ klyftan mellan kommunpolitikers "optimism" och verklighetens hÄrda bud Àr att socialnÀmndens uppdrag i budgeten var att minska kostnaderna jÀmfört med Är 2000. Medan det i sjÀlva verket blev nÀra 55 milj kr dyrare, sedan realiteterna sagt sitt.
För balans mÄste, allmÀnt talat, en omfördelning ske - frÄn vÄrdboende, sÀrskilt dÄ lÄngt ifrÄn Norrköping, till öppenvÄrd. Fast det har man alltsÄ försökt med redan i Är. och det Àr helt klart lÀttare sagt Àn gjort.
<b>Alla andra aktörer</b>
Det understryks ocksÄ, att detta inte Àr nÄgot som socialnÀmnden ensam rÄr över. Ska det uppdrag nÀmnden har kunna klaras mÄste alla aktörer göra sina insatser. Stora krav stÀlls dÄ pÄ förskola, skola, fritidsverksamhet.
I verksamhetsberÀttelsen talas om "en hÄrdnande attityd... dÀr samhÀllets humanistiska synsÀtt riskerar att försvinna". FrÄgetecknen inför framtiden Àr mÄnga. "Det finns all anledning att kÀnna oro för barns och ungdomars uppvÀxtmiljöer idag" - slÄs det fast.
<span class=rub>Norrköping inget för socialsekreterare?</span>
<span class=ing>NORRKĂPING
Det har blivit i det nÀrmaste totalstopp för rekryteringen av nya socialsekreterare i Norrköping.
SkÀlet Àr att lönerna Àr lÀgre hÀr Àn pÄ andra hÄll. I socialnÀmndens verksamhetsberÀttelse betecknas situationen som "alarmerande".</span>
Konkurrensen om socialsekreterare Àr i dag stark kommunerna emellan, och mÄnga har dÀrför sett till att höja lönerna. Det har Norrköping ocksÄ i nÄgon mÄn gjort, fast uppenbarligen inte tillrÀckligt. Just de lÄga lönerna gör, att kommunen inte upplevs som attraktiv.
DÀrför har man heller inte lyckats fÄ till den utökning med 18,5 socialsekreterartjÀnster, som det beslutats. Tanken var dÄ att man med fler socialsekreterare, pÄ nÄgra Ärs sikt, skulle spara in pÄ de sociala kostnaderna.
<b>Totalstopp</b>
Under första halvÄret i fjol gick det visserligen bra att rekrytera. Men under hösten blev det svÄrare. Och framemot Ärsskiftet blev det i det nÀrmaste totalstopp.
Vakanserna bland socialsekreterarna har varit mÄnga, och avgÄngen stor. Av dagens 159 socialsekreterare har inte mindre Àn 54 anstÀllts de bÄda senaste Ären.
LikvÀl har vakanserna nu Äter ökat, och för att klara akuta situationer har dÄ bemanningsföretag anlitats. Som situationen Àr i dag har vissa fÀltenheter en majoritet av mycket unga socialsarbetare. Vilket skapar problem, pÄ en fÀltenhet behövs ocksÄ erfarenhet.
Under slutet av fjolÄret var det flera socialsekreterare som slutade. Olika skÀl angavs: sambo/make fÄtt jobb pÄ annan ort, önskan att byta jobb eller börja studera, bÀttre lön för samma arbete i annan kommun.
Samtidigt har rörligheten varit stor Àven bland cheferna för individ- och familjeomsorgen, dÀr inte mindre Àn 6 av 13 slutade under fjolÄret. Detta bedöms som olyckligt, eftersom det handlar om nyckelpersoner. Kombinerat med turbulensen bland socialsekreterarna, och den ökande andelen oerfarna medarbetare dÀr, blir det problem inom verksamheten.
"Vi behöver ÄterfÄ en stabilitet" - heter det lakoniskt i verksamhetsberÀttelsen.
SĂ„ jobbar vi med nyheter