Värsta nedskärningarna någonsin i grundskolorna
Jörgen Svensson har varit lärarfackligt högaktiv i 20 års tid, Inga Lill Eriksson nära nog lika länge.Men aldrig har de varit med om nedskärningar så stora som nu i Norrköpings grundskolor.- Skolorna kommer inte att klara det som är lagstadgat, säger Svensson.
Lärarförbundets Inga Lill Eriksson och Jörgen Svensson oroas över kommunens nedskärningar, de värsta de varit med om. Och hoppas på stor anslutning till tisdagens protestmöte i Hörsalsparken. Foto: Peter Ericsson
Foto:
Den politiska retoriken kan ju annars ge intryck av, att man bara så att säga återställer nivån. Antalet elever sjunker, då behövs ju mindre pengar. Sedan är det ett antal skolor, som överskridit sina budgetar och som nu inte längre ska få göra det.
Inga Lill Eriksson är ordförande för Lärarförbundet i Norrköping, Jörgen Svensson facklig förtroendeman. De förklarar, varför detta verkligen handlar om nedskärningar.
För i år har grundskolorna ålagts ett sparbeting på 50 milj kr, uppdelat i tre delar.
++ Ca 15 milj kr är ren nedskärning; det enprocentiga s k anpassningskravet.
++ 15 milj kr tas bort med hänvisning till att elevantalet minskar. Men detta är inte mer än en höftning, sådant här går inte att exakt beräkna. Om man t ex i stället för 27 elever har 24 kan man fördenskull inte minska på personalen. Men mindre pengar får man.
++ 19 milj kr svarar mot vissa skolors budgetunderskott, framför allt på grund av att de haft "för mycket" personal. Men är det för mycket?
- Vi i Lärarförbundet har i flera år gjort bedömningen, att grundskolan inte får tillräckligt för att klara vad skollagen kräver för barnen med särskilda behov. Man måste anställa t ex speciallärare. Men då handlar det inte om överkostnader, utan om att följa skollagen.
Sparas dubbelt
En egendomlighet är nu, att det ska sparas dubbelt upp. 90 tjänster färre på årsbasis är vad som krävs. Men eftersom man kommer igång så sent ska nu hela rubbet klaras av enbart under höstterminen. 180 tjänster bort är också, enligt Eriksson och Svensson, vad skolorna nu riktar in sig på.
Men då kommer man ju ner 90 tjänster under vad som egentligen krävs - och borde få anställa 90 igen till vårterminen. Men vad ska då, har lärarfacket frågat i förhandlingarna, denna gigantiska nedskärning vara bra för?
Svaret har då blivit, att elevantalet väntas fortsätta sjunka 2006 och att det då bara är bra att redan vara nere på den nya låga personalnivån.
Det blir speciallärare och elevassistenter som försvinner, och därmed de svagaste barnen som drabbas hårdast.
- Men också barnen däromkring drabbas, det blir ju mindre tid till dem, säger Inga Lill Eriksson. Och hur kommer lärarna, som ska ta hand om den här situationen, att må?
Klarar ej lagen
Förhandlingar pågår nu med ett stort antal grundskolor, och än fler kommer det att bli.
- Vi får ta del av de nya organisationer de gjort upp, utan speciallärare. Jag kan bara inte se, hur de ska kunna följa skollagen. Eller, för den delen, kommunens egna målsättningar, säger Jörgen Svensson.
Nu tvingas man till organisationer som, i bästa fall, kan fungera nödtorftigt så länge alla är där och jobbar hundraprocentigt. Men så snart någon inte gör det, då...
- Vad händer om någon av oss blir sjuk, det har blivit en allt vanligare fråga på skolorna. Vi har också fått signaler om, att det inte kommer att bli en krona till vikarier i höst.
Till det sämre
Norrköping har länge haft höga, och ständigt ökande, långtidssjukskrivningar bland lärarna. På de allra sista åren tycks dock, i samband med att lärartätheten för första gången på länge ökat något, sjukskrivningarna ha börjat gå tillbaka.
Nu oroar man sig från fackets sida för, att utvecklingen ska vända till det sämre igen. Det finns också många tecken på att sådant som ork och tålamod nu börjar tryta bland personalen.
- Och det gäller inte bara personalen, utan också cheferna. Vi är mycket oroliga för våra rektorer, som är hårt pressade, säger Jörgen Svensson.
Från den politiska ledningens sida har sagts, att ingen tillsvidareanställd personal ska sägas upp. I stället kommer det att bli omflyttningar.
Däremot kan stora delar av den visstidsanställda personalen räkna med att få sluta. Och 180 färre i personal för eleverna, det ska det under alla förhållanden bli.
Ingen som vet
Många lärare, som ska omflyttas, är nu oroliga. Var någonstans finns "hålen", som de ska in i? Inga Lill Eriksson och Jörgen Svensson vågar heller inte utesluta, att det i slutändan kan bli uppsägningar även av fast anställda.
Överhuvud taget är det, får vi veta, ingen som har överblick över den väldiga process som satts igång. Ingen, inte heller på högsta politiker- eller tjänstemannanivå, kan veta var det här kommer att sluta.
Jörgen Svensson nämner en skola, där han förhandlat, och som varken gjort underskott eller behöver räkna med färre elever. Rent matematiskt skulle de behöva dra kanske en tjänst, inte mer. Men i verkligheten måste de nu göra sig av med 6,5 tjänster.
- Vi har berättat det för politikerna, och de har ingen aning om varför det blivit så här. Det är ett exempel bland många på att det inte alltid blir, som politikerna tänkt sig. Verkligheten är så mycket mer komplicerad än vad den ser ut att vara från skrivbordet.
Så jobbar vi med nyheter