Vårdcentraler måste lära arbeta bättre i grupp
NORRKÖPINGVårdcentralerna måste lära sig arbeta i team. Flera yrkesgrupper än läkaren bör fastställa behandlingsmetod.Vid stressrelaterade sjukdomar sker behandling bäst i grupp.Det här framgår av en forskningsrapport om behandling av stressrelaterade besvär i primärvården.
- Det har inte varit tradition inom primärvården att arbeta i team, säger docent Ingemar Åkerlind. handledare vid forskningsenheten. Här måste ett omtänkande ske.
Åkerlind har tillsammans med utredningssekreterare Ing-Marie Hallgren och projektsekreterare Peter Voise författat rapporten.
<b>Aktiv patient</b>
Ett tvärvetenskapligt team kan bestå av läkare, sjuksköterska, sjukgymnast, arbetsterapeut och kurator.
- Dessutom måste patienten själv medverka aktivt, säger Åkerlind. Stressbesvären kan inte motverkas om läkaren ensam fastställer diagnos och behandling inför en passiv patient
Omfattande internationell forskning visar att gruppbehandling av stressrelaterade sjukdomar är effektivare än individuell behandling.
<b>Mer företagshälsovård</b>
Primärvården noterar att kvinnor födda på 40-talet står för största ökningen av patienter med stressrelaterade besvär. Ofta är kvinnorna lågutbildade och anställda i kommun och landsting. En annan grupp som ökar är yngre män med höga ambitioner och hög arbetsbelastning.
Primärvårdens uppfattning är att arbetsgivarna inte tar tillräckligt ansvar för personalens hälsa. Företagshälsovården utnyttjas inte. Arbetsgivarna tycker det kostar för mycket. Primärvården för fram att företagshälsovården har stor kompetens och kan göra stora insatser för att minska ohälsan.
<b>Stor efterfrågan</b>
Senare år har primärvården rekryterat kuratorer. Efterfrågan är stor och köerna långa. Kuratorerna hinner inte med alla patienter.
För primärvården ch andra delr av landstinget kompliceras situationen av tt en stor del av personerna med stressbesvär är landstigsanställda.
Företagshälsovården påpekar precis som vårdcentralerna att företagen inte vill betala vad det kostar. Om arbetsgivarna betalade och följde råden för god arbetsmiljö kunde ohälsa i många fall undvikas.
<b>Allt fler drabbas</b>
Bakgrunden till forskarrapporten är de stora ökningarna av sjukskrivningar. De vanligaste diagnoserna är muskeletala och psykiska besvär. Psykiatriska diagnoser ökar mest. Diagnosen utbrändhet omfattar exempelvis en procent av männen och två procent av kvinnorna. Besvär från rörelseorganen är fortfarande den största gruppen med 37 procent.
I Östergötland är 700-800 personer sjukskrivna för stress. Om inget sker fördubblas sjukfrånvaron fram till 2010. Med en halverad ökningstakt blir ökningen 30-40 procent fram till 2010.
<b>Flesta kvinnor</b>
Under perioden från 1992 till 1997 ökade antalet långtidssjukskrivna i landet från 154000 till 175000. Kvinnorna stod för hela ökningen med 25000 medan männens långtidssjukskrivningar minskade med 4500
<b>Historia</b>
Forskarna ogillar diagnosen utbrändhet som är en översättning av burnout. Burnout började användas av läkare i USA på 1980-talet. Ett bättre begrepp är utmattningsdepression.
Företeelsen med utbrändhet är inte heller ny, andra namn på samma typ av besvär har använts. Kring förra sekelskiftet fördes en diskussion om hälsorisker förknippade med industrisamhällets framväxt. Diagnoserna neurasteni och överansträngning introducerades. Långt tidigare användes diagnosen mjältsjuka för samma typ av symptom.
Nu finns även andra stressrelaterade tillstånd än utbrändhet. Gemensam vid all stressrelaterad ohälsa är trötthet. Tröttheten är fnktionsnedsättande och kan leda till fysiska ohälsotillstånd. Genom nedsattheten ökar risken för infektioner.
Rapporten är beställd av lokala samverkansgruppen i Norrköping. I lokala samverkansgruppen finns representanter för primärvården, Försäkringskassan, socialtjänsten och arbetsförmedlingen.
Så jobbar vi med nyheter