Vård för sent

De som drabbas av ätstörningar får ofta vård för sent. - Det beror på att de döljer sina problem så länge, säger Anna Harder, verksamhetschef för ätstörningsenheten vid länspsykiatriskt centrum i Östergötland.

NORRKÖPING2007-12-29 03:00
Ciccis historia är långt ifrån unik. Tvärtom, den är ganska typisk för någon som drabbats av ätstörningar. Det kan ta år innan omgivningen förstår vad som händer. Och ännu längre tid innan den drabbade själv förstår att hon eller han måste få professionell hjälp. Oftast är det flickor som drabbas av ätstörningar, men det blir allt vanligare att även pojkar får problem.När de sedan slutligen själva vill ha hjälp, då dröjer det väldigt länge innan de får den hjälp de behöver.nVarför är det så här?-Det ingår i sjukdomen att inte vilja bli avslöjad, säger Anna Harder, som tidigare var chef för Videgården. Därför gäller det för omgivningen att vara på bettet och tolka subtila signaler, till exempel att någon lägger om sina matvanor och börjar tänka nyttigt. Därmed inte sagt att alla som tänker nyttigt är anorektiker. Man kan också se det på om någon blir förändrad i sättet, personen kanske blir inåtvänd och isolerar sig. nMen varför får de vänta så länge på vård när de sedan äntligen söker hjälp?- Lågviktiga flickor har hög prioritet inom vården. När man väl söker hjälp får man det direkt. Problemet är att de inte brukar vara så motiverade ens när de söker hjälp.nKan man söka direkt till ätstörningsenheten?-Nej, de måste få remiss från psykiatrin.nOch för att komma till psykiatrin måste man ha remiss från en vårdcentral?-Ja, det är den gången.nHar personalen på vårdcentralerna för dålig kunskap om ätstörningar, är det där själva grundproblemet ligger?-Det är klart att det kan bli problem. Alla kan inte veta allt om allt. Det är det som skiljer specialisten från allmänläkaren. Men på vårdcentralerna finns det rutiner och program för vad de ska göra vid olika sjukdomar.nVidegården lades ner för ett år sedan, du var en av dem som uttryckte farhågor inför den nya organisationen. Hur har det blivit?-Det är alldeles för tidigt att svara på. Videgården fanns i tio år. Och beräknad behandlingstid för svår ätstörning är minst fem år. Så den frågan är omöjlig att svara på.nHur ser organisationen ut i dag?- Länspsykiatriskt centrum har det övergripande ansvaret för ätstörningsvården. Ätstörningsenheten ligger i Motala. Vår strävan är att utbilda nätverk inom hela länet. Problemet är att det ser olika ut i de olika distrikten. Inom centrala distriktet arbetar till exempel ett team inom BUP med ätstörningspatienter upp till 25 år. Men i västra och östra distrikten har BUP bara ansvar för patienter upp till 18 år. Därefter hör de till vuxenpsykiatrin. Jag tycker faktiskt inte att du ska försöka reda ut hur organisationen ser ut. Den är alldeles för komplicerad. nÄr det bra för patienterna och personalen att organisationen är så komplicerad?-Nej, det är så klart inte bra. Det är svårt för alla inblandade att veta vad som gäller.nHar ni de resurser som behövs för att hjälpa alla som är i behov av vård?-Vi skulle behöva fler behandlingshemsliknande platser, kanske fem stycken. Men jag vill säga att med öppenvården och de resurser vi har, bedriver vi en mycket kvalitativ verksamhet.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om