Theres Stark med dottern Ellen Stark och kompisen Alva Persson som båda går på Vångaskolan.
Anledningen är, som vi rapporterat många gånger om förut, ett minskat antal elever i Norrköpings kommun. Vångaskolan har en kapacitet på 175 elever i årskurs F-6 men bara 109 elever inskrivna under höstterminen. När förslaget tillkännagavs startades namninsamlingen Rädda Vångaskolan som snart är uppe i 2 000 underskrifter.
– Det är förskräckligt. Det finns inte på tal att våra barn ska placeras på andra skolor. Om man ska ta hänsyn till barnens behov, och det är väl det viktigaste när det kommer till barnkonventionen och skollagen, säger en mamma till barn på Vångaskolan.
Om Vångaskolan avvecklas kommer eleverna i årskurs f-3 att erbjudas plats på Parkskolan. Barnen i årskurs 4-6 erbjuds plats på Kimstad- eller Mosstorpsskolan.
Mamman vi pratar med föreslår är att man satsar på den fungerande Vångaskolan och placerar elever där från skolor som har det mer problematiskt.
– Som Mosstorpsskolan, och lägger ner den i stället. Helt klart, den fungerar inte, säger hon.
Hon tänker även på barn med särskilda behov, och menar att samhället redan är så ansträngt när det kommer till skolgång utefter deras anpassningar.
– Det här är en skola som fungerar för ganska många barn. Att de här barnen ska slitas upp från sin trygghet skriver vi inte under på, avslutar hon.
Föräldrarna Theres och Rickard Stark var de som tog initiativ till söndagens möte i bygdegården, där man diskuterade lösningar för att stoppa nedläggningen.
– Det här drabbar våra barn som inte alls har blivit tillfrågade i det här, säger Theres Stark.
Rickard Stark menar att frågan är större än bara skolan, det handlar om att hålla landsbygden levande och attraktiv för barnfamiljer. Han tycker att Vånga började nedmonteras när flera bussturer drogs in, något som till viss del återställdes efter bland annat påtryckningar från invånarna.
– Barn och unga behöver ju kommunikationer för att kunna leva här. Det står ordagrant i översiktsplanen att Vånga är ett prioriterat landsbygdsområde och att skolan har en central roll i det. Det här förslaget går rakt emot det, säger han.
Rickard Stark belyser att skolan har en viktig roll i att hålla landsbygden vid liv.
Om förslaget går igenom, vad gör ni då?
– Jag tänker att det inte är färdigfajtat. Det finns en väldigt stark bygdekänsla här i Vånga, säger Rickard Stark.
En annan förälder som dök upp var Johanna Moberg. Hon är kritisk till den tjänsteskrivelse som ligger till grund för förslaget, även om hon kan förstå argumentet med minskat elevantal eftersom det är ett problem i många kommuner.
– Men Vånga har ju en positiv befolkningsutveckling. Underlaget är inte ordentligt analyserat, det finns direkta fel i det och en del bedrägligheter, skulle jag säga, säger Johanna Moberg och fortsätter:
– I tjänsteskrivelsen står det dessutom att man kommer att flytta 100 procent av barnen, men bara flytta 50 procent av personalen. Sedan säger man att det kommer förbättra möjligheterna för en hållbar skolverksamhet, utan att belägga det på något sätt.
Hon pekar också på orimligheten i att lägga ner en skola som renoverades och byggde ut så sent som 2017.
– Jag blev fruktansvärt arg och besviken, jag har ju förstått att det är såklart ett lätt byte att ge sig på en landsbygdsskola. Förbannad och förvånad blev jag, säger Johanna Moberg.
Familjen Bergergård, bestående av Lina och Fredrik med barnen Molly, Theo, Ella och Lowe som alla går eller ska gå på Vångaskolan. Om den finns kvar i framtiden, vill säga.
Lina Bergergård berättar att hon och maken Fredrik hade svårt att få plats för barnen på förskolan när de flyttade till Vånga från Ekerö i Stockholm för att kön var lång – nu är problemet det motsatta. De instämmer i kritiken mot underlaget till förslaget.
– Det vi har sett visar inte alla delar. Vad skulle det kosta om man lägger till transporten och vad blir den miljömässiga aspekten? Hur mycket kan man tjäna in på att inte använda lokalen? undrar Lina Bergergård som ser ännu fler farhågor:
– Framförallt vill vi att man tittar på kvaliteten på de skolor man erbjuder i stället, så att inte barnen riskerar att få en sämre utbildning.
Förslaget som ska presenteras på utbildningsnämndens möte den 13 november, då ska ett antal representanter lämna över namninsamlingen till politikerna. I förslaget står också att Lindöskolan och Bråviksskolan slås ihop. Ingrid Cassel (M), ordförande i utbildningsnämnden, har avböjt kommentar för tillfället.