Väljer att leva som papperslös

- Mina barn har växt upp här, och jag har inget att återvända till i Serbien, säger Ania Semovic.

Precis som många andra flydde hon från Serbien år 2000. Tillsammans med sin man tog hon sig först till Grekland, där familjen fick avslag på ansökan om asyl. Därefter tog de sig sedan till Sverige, men blev tillbakaskickade till Grekland där de skulle deporteras till Serbien enligt Dublinförordningen.

- Vi kunde inte återvända till Serbien, och i Grekland lever papperslösa som djur på gatan, så vi tog oss tillbaka till Sverige, säger hon.

Ania Semovic och hennes man har sedan dess levt hos vänner och bekanta - mest i Norrköping, men även i andra svenska städer.

Ania Semovic har sedan flykten från Serbien fött två barn. Båda har växt upp som papperslösa i Sverige, och i höst börjar hennes äldsta dotter i skola i Norrköping.

För tre år sedan sökte Ania Semovic och hennes familj asyl i Sverige på nytt. I våras kom beskedet om att de fått avslag på sin ansökan.

- De flesta som flydde samtidigt som oss har permanent uppehållstillstånd i Sverige. Men eftersom vi kom till Grekland först, och fick avslag där, så har vi aldrig fått samma chans - trots att vi flydde från samma land, samma period, säger hon.

Ania Semovic säger att livet som papperslös gjort henne sjuk, men att hon inte har något val.

- Att leva som papperslös är att leva utan rättigheter, identitet och med en oro som gnager dygnet runt. Men vad kan jag göra? Återvänder vi till Serbien hamnar vi på gatan. Här kan mina barn kan åtminstone gå i skolan, säger hon.

Ania Semovic tycker att det är bra att papperslösa från och med nästa år ska få rätt till samma subventionerade sjukvård som asylsökande har. Samtidigt anser hon att det är ett tecken på att utvecklingen går åt fel håll.

- Papperslösa barn kan gå i skolan, snart får de gratis sjukvård, men de får inte bli svenska medborgare? Det känns som om Sverige accepterat papperslösa som en del i samhället. Istället för att hjälpa människor som flyr från svåra förhållanden så tvingar man människor att leva i utanförskap. Det skapar ett A-lag och ett B-lag, säger Ania Semovic.

Ania Semovic heter egentligen något annat.