Vägrade följa med ambulansen första gången han fick stroke
NORRKÖPINGTorsten Röberg fick en stroke. Men han skickade iväg ambulansen och fortsatte att jobba en månad. Då kom nästa stroke. Den här gången följde han med ambulansen.- Jag lät som Kalle Anka, berättar han.Med envishet kan man komma långt. Torsten kom tillbaka till livet.
Moa har bidragit till att Torsten Röberg tillfrisknat så snabbt efter sin sjukdom. "Direkt jag kom hem från sjukhuset ringde jag min kusin och frågade om jag fick låna hans hund. Det är så tråkigt att promenera ensam. Som vi har gått, hon och jag." FOTO: ANITA KJELLBERG
Foto:
- Plötsligt lyfte sig pennan och jag ramlade ihop. Allt blev svart.
När ambulansen kom hade han kvicknat till och vägrade följa med. Istället fortsatte han middagen med logen.
Under en hel månad levde han på Treo. Huvudet värkte hela tiden.
- Det var mycket som blev konstigt. När jag tittade på datorskärmen var plötsligt allt rött. Jag hade fått en sidoförskjutning på fingerställningen med en tangent. Och det blev svårt att gå uppför trappan på jobbet. Jag skojade med flickorna på jobbet och sa att jag köpt för långa skor. Fötterna stötte i trappstegen hela tiden.
Torsten arbetar med offerter och avtal på GK Rengörarna.
- Till slut började min chef undra varför jag inget fick ur händerna.
<b>Ramlade ihop</b>
När det var dags för driftsmöte gick det inte längre.
- Jag har alltid varit väl förberedd inför våra möten. Men den här gången ställde jag mig upp och sa "jag har inte gjort ett dugg. Det är kaos i mitt huvud."
Sedan gick han in på sitt rum och ramlade ihop. För andra gången på en månad.
På sjukhuset fick han veta att han fått en stroke. Och att han hade haft ytterligare en stroke.
Rädda och förvirrade stod de anhöriga där med alla sina frågor.
- Jag önskar verkligen att det hade funnits informationsmaterial att ge dem, säger Torsten. Själv låg jag i en dimma och hade inte kunnat ta till mig något. Men Anette, min fru, saknade information.
Först när Torsten kom till rehabiliteringen två månader senare fick han informationsbroschyren "Stroke mitt i livet".
- Den hade min fru behövt direkt.
<b>Bok om stroke</b>
Nyligen kom tidigare Aktuellt-medarbetaren Anita Jekanders bok "Det gick en propp - en bok om att få stroke".
- Hon skrev den bok hon själv saknade när hon drabbades av stroke vid 42 års ålder. Den boken är jättebra. Både för den som själv drabbas och för alla anhöriga. Dessutom rekommenderar jag att man går med i Strokeförbundet. Därifrån har jag fått väldigt bra information.
När Torsten kom in till sjukhuset kastade han om orden i meningarna och hade svårt att göra sig förstådd.
- Jag lät som när man andats in helium och sedan pratar. Som Kalle Anka.
Bokstäver och siffror försvann.
- Och handstilen liknade skit. Det gick inte att se vad jag skrev.
Torsten skickades hem med blodförtunnande och blodtryckssänkande medel med ordinationen att promenera så mycket som möjligt.
- Och jag var ju tvungen att gå, eftersom jag förbjöds att köra bil på tre månader. Men i början blev det korta promenader. Det är obehagligt att gå när man är yr i skallen hela tiden.
Torsten och hans fru bor i en vacker våning på Fleminggatan. Ytterdörren har portkod.
<b>Glömde portkoden</b>
- När jag varit och ute och gått var det fullständigt omöjligt för mig att komma ihåg portkoden. Och när jag skulle ringa till folk kom jag fel hela tiden. Nollan försvann helt.
Rehabiliteringen efter en stroke börjar först när hjärnan läkt.
- Men så fort jag kom hem från sjukhuset gjorde jag upp ett program för mig själv. Förutom promenaderna, tränade jag min handstil varje dag. Jag skrev och skrev. Och när min svärfar fick stroke för några år sedan fick han rådet att lösa korsord. Så jag löste korsord för brinnande livet.
Talet kom tillbaka ganska snabbt.
- Men jag fick svårt att komma ihåg namn. Och jag har alltid haft väldigt lätt för namn. Nu gick jag hur länge som helst och funderade på vad han den där fårade ishockeyspelaren heter. Han som gör kalsonger också. Som jag slet med hans namn innan jag kom på att det är Börje Salming.
<b>Helt återställd</b>
I dag märks ingenting av stroken hos Torsten. Han har inga sviter efter sjukdomen.
- Jag har haft en satans tur, säger han. Nu får jag till och med köra bil igen. Men först fick jag gå igenom väldigt många tester. Det var verkligen en befrielse att få köra igen.
Läkarna är förvånade över att Torsten kommit tillbaka så snabbt.
- Det finns olika kategorier av människor och det är lätt att bara ge upp. Jag bestämde mig direkt för att komma tillbaka till jobbet så snabbt som möjligt. Men för den sakens skull är jag inte dumdristig. Det är många som trillat dit på att de gått tillbaka för snabbt.
En del får förändrad personlighet efter en stroke.
- Många kan bli ilskna. Men i mitt fall har det nog snarare varit tvärtom.
Även om Torsten i dag inte känner av sin stroke, är det mycket som har förändrats i hans liv.
- Jag har fått två nya ögon i skallen. I dag ser jag på livet på ett helt annat sätt än tidigare. Och en annan väldigt positiv sak är att jag haft tid att umgås med min mamma. Vi har både löst korsord och promenerat tillsammans.
? Varje år drabbas nära 30 000 svenskar av stroke. 10 000 dör. Stroke är vår tredje största folksjukdom.
? Den främsta orsaken till stroke är högt blodtryck. Andra riskfaktorer är ärftlighet, höga halter av blodfetter, förhöjt kolestorolvärde, rubbning i blodlevringssystemet, diabetes, åderförkalkning, hjärtsjukdom, p-piller, stress och för hög alkoholkonsumtion.
? De vanligaste symtomen på stroke är förlamning, talsvårigheter, nedsatt känsel och syn, yrsel och huvudvärk.