– Vi kan göra skillnad med tidiga insatser, så låt oss göra det säger Malin Larsson.
Hon är psykolog vid Centrala elevhälsan i Norrköpings kommun. Miriam Fohlin är psykolog vid Ungdomshälsan i kommunen. De har sedan hösten arbetat med att göra verklighet av den handlingsplan för suicidprevention, som utbildningskontoret presenterade i höstas.
– Vi har prövat insatserna i ett projekt på De Geergymnasiet under våren genom rektor Marie Lundeborgs ledning. Vi har föreläst för lärarlagen vid estet- och restaurangprogrammen om psykisk ohälsa. Vi har också haft handledning för dessa lärarlag om hur de kan arbeta förebyggande, säger Miriam Fohlin.
– Många har redan mycket kunskap genom sitt arbete med ungdomar. Genom oss har de fått tydligare riktlinjer om sin egen roll och till vem de kan vända sig om de upptäcker att deras elever inte mår bra, säger Miriam Fohlin.
Statistik från Socialstyrelsen visar att antalet självmord i åldersgruppen 18-24 år ligger kvar på samma nivå medan den minskar i andra åldersgrupper. Särskilt utsatta är unga män. Ofta föregås självmord av psykisk ohälsa. Varför ångest och depression ökar bland unga vuxna finns det inga tydliga svar på, men enligt forskningen finns det vissa riskfaktorer som låg självkänsla, depression, olösta, tidiga konflikter som kan bidra till självmord.
– Det finns också människor som har en högre sårbarhet och denna sårbarhet kan i kombination med livshändelser utlösa ett självmord, säger Miriam Fohlin.
För skolan gäller det att ha koll på dessa sköra elever, särskilt i de examenstider som nu väntar.
– Det är mycket fester och många dricker alldeles för mycket, konstaterar Miriam Fohlin.
Genom att arbeta förebyggande kan självmorden halveras. Det visar en stor EU-finansierad studie som omfattar över 11 000 skolelever från nära 170 skolor i tio EU-länder där skolelever får lära sig upptäcka psykisk ohälsa hos sig själva och hos sina vänner, samtidigt som de får träning i att förstå, tolka och hantera svåra känslor. Den europeiska studien har letts från Karolinska Institutet.
– Budskapet till alla oss vuxna är att vi ska våga prata om detta, så att vi upptäcker ohälsa i tid. För det finns hjälp att få. Men det är en av de stora myterna, att om vi pratar om psykisk ohälsa, så väcker vi den björn som sover men den är redan vaken, säger Miriam Fohlin.
Det sista steget i projektet för Malin Larsson och Miriam Fohlin är att träffa gymnasieeleverna på ett av gymnasieprogrammen på De Geer, för att bland annat prata om känslor och hur man kan hjälpa en kompis som mår dåligt, bara genom att våga fråga.
– Vi kommer att ha en liten känsloskola för eleverna, för att de ska kunna sätta ord på känslorna, kunna identifiera och reflektera kring olika känslor, så att de ser att känslorna är ytterligare information om hur de har det i livet, konstaterar Miriam Fohlin.
– Det är också viktigt att påpeka att olika känslor går över. Det handlar om att stå ut och att acceptera men inte heller glömma bort alla de positiva känslor som finns, säger Malin Larsson.
Deras arbete fortsätter ute på de kommunala gymnasieskolorna. I höst kommer de att föreläsa och handleda pedagoger på Ebersteinska gymnasiet om psykisk ohälsa och hur man kan förebygga självmord.
I projektet har även tagits fram informationsmaterial som vänder sig till ungdomar och hur de kan hjälpa kompisar i sin omgivning, genom att våga fråga hur de mår och tipsa var det finns professionell hjälp. Förutom Malin Larsson och Miriam Fohlin och har även skolsköterskan Barbro Grabski och kurator Anette Struwe medverkat i projektet.