De senaste dagarna har det uppmärksammats att det inte är tillåtet att ta med husdjur till skyddsrummen, på grund av allergirisken.
Så vad skulle hända med våra husdjur om en akut krigssituation drabbade Norrköping? Och hur kan djurägare förbereda sig?
Vi besöker hunddagiset Mest djur, som ligger på Lindövägen 77, i ett industriområde i utkanten av stan. Dagiset drivs av djurvårdarparet Mattias och Evelin Stjernström.
Mattias tar emot oss. När vi kommer in i lokalerna möts vi av personalen Natalie och ett gäng staffar och franska bulldoggar i koppel som frenetiskt kämpar mot utgången. Det är dags för eftermiddagspromenad. I rummet intill ligger eurasiern Totte och golden retrievern Tjorven och vilar i solen.
Här på Mest djur vistas mellan 20 och 30 hundar varje dag, medan deras hussar och mattar är på jobb.
Hur skulle ni göra om ni var tvungna att evakuera med kort varsel?
– Jag vet faktiskt inte hur vi skulle lösa det, säger Mattias.
– Vi skulle försöka få hundarna till en trygg plats givetvis. Men det är klart, det tar ju en stund att koppla 30 hundar. Förhoppningsvis hade vi fått någon slags förvarning så ägarna hinner komma och hämta, säger Mattias, som medger att det här är en situation som han inte hade funderat över innan kriget i Ukraina började.
I byggnaden intill finns ett skyddsrum. Dit skulle Mattias och personalen kunna ta sig om det behövdes. Men inte hundarna.
– Rent krasst så skulle ju vi kunna vara där och hundarna vara kvar här inne på dagiset. Men det hänger ju på att vi kan gå emellan, och byta vatten och se efter dem med jämna mellanrum.
Om det inte var möjligt - hur länge skulle hundarna klara sig här inne på egen hand?
– Helt själva hade de nog inte klarat sig särskilt länge. Man hade ju behövt fixa någon vattentillgång i så fall, så de får färskt vatten. Med bra vatten skulle de klara sig några dagar i alla fall.
Säg att den här situationen skulle bli verklighet: En invasion av Norrköping håller i sig i flera dagar. Djurägare kan inte se efter sina djur utan att riskera sina egna liv. Finns det då någon plan för de drygt tiotusen hundar (enligt Jordbruksverkets register) och troligtvis omkring dubbelt så många katter som potentiellt skulle kunna bli kvar i lägenheter och bostäder runt om i stan? Skulle någon komma och hämta dem, eller skulle de lämnas åt sitt öde?
Vi mejlar Länsstyrelsen i Östergötland för att se om det finns några lokala rutiner. De svarar i mejl:
“När det kommer till djurskyddslagstiftningen är det djurhållaren som är ansvarig för sina djur. Det betyder att djurhållaren måste ha en plan för vad som händer med djur om man exempelvis blir sjuk och åker in på sjukhus. Det gäller även vid kriser. Det finns ingen separat lagstiftning som reglerar djurhållningen då.”, skriver Helen Haaranen-Loor, enhetschef för Djurskydd vid Länsstyrelsen Östergötland.
Helena berättar att Länsstyrelsen i normala fall är ansvariga för att ta hand om djur som blivit övergivna. Men att om det skulle uppstå en situation som ovan - där hundratals, kanske tusentals husdjur blir övergivna på kort varsel - finns ingen plan för hur ett sådant omhändertagande skulle gå till.
Den enda lagstiftningen som finns att tillgå vid krig är en krigsveterinärförordning från 80-talet som är inriktad på veterinära funktioner och livsmedelsförsörjning.
"Den lagstiftningen skrevs i skuggan av andra världskriget. Då såg samhället annorlunda ut och man hade inte sällskapsdjur i den omfattningen vi har idag", skriver Helen och fortsätter:
"Jag tror ingen tidigare har tänkt tanken på att det scenario vi ser i Ukraina skulle kunna bli verklighet i Sverige."
Det finns alltså ingen riktig krigsberedskap för husdjur i dagsläget.
– Det är ju svårt det där, säger Mattias Stjernström.
– Självklart hade det varit önskvärt om det fanns en beredskapsplan, men samtidigt förstår jag att det inte är helt lätt, det finns ju så väldigt mycket djur i landet just nu...
Han ser ut att tänka efter, som att han sätter sig in i situationen, och lägger till:
– Det kanske helt enkelt inte går att upprätthålla en välfärd för djur under krig?
Bristen på beredskap sätter djurägarens eget ansvar i nytt ljus.
Organisationen Svenska Blå Stjärnan har tagit fram checklistor för djurägare som vill vara förberedda.
Vi ringer upp generalsekreterare Kristin af Malmborg.
Vad är ditt bästa tips till djurägare med tanke på ovissheten som råder just nu?
– Att det är viktigt att vara förberedd för en eventuell evakuering. Jag brukar tipsa djurägare att se till att man kan evakuera till ett ställe där djuret också kan vistas. Något ställe på landet exempelvis, säger Kristin.
Mattias Stjernström är inne på samma spår.
– Det är ju enkelt att förbereda en liknande ryggsäck som man förbereder till sig själv, till djuren. Med apoteksartiklar och mat. Djurfoder ska ju kunna hålla sig länge.
Förutom hundarna på Mest djur har Mattias och Evelin katterna Lyra och Isa hemma i lägenheten i stan.
Om ni är hemma och det blir aktuellt med evakuering, vad är det mest troliga scenariot för er del?
– Vi har bunkrat upp med lite mat, både till oss och till katterna. Vi har även lagt ner varma kläder och toapapper i bilen. Så i första hand skulle vi ta katterna och maten och åka iväg någonstans där vi kan vara allihop, säger Mattias.
Hela Svenska Blå Stjärnans checklista går att hitta på organisationens hemsida.