Ute och cyklar - med tankarna bland molnen
Nu har Rafael Della Gatta Soares från Brasilien varit ute och cyklat i Europa i ett år och två månader. 18 700 kilometer har han hunnit med. Igår kom han hit.
- Jag får träffa så många människor och se olika kulturer, säger ingenjören från Brasilien när han kommer med sin fullpackade cykel till Norrköping.
Foto:
Och så fastnade han på antikvariatet. Det är där vi möter honom. Han älskar böcker, slår ut med armarna och säger att han skulle kunna tillbringa hela sitt liv bland bokhyllorna. I cykelväskan ligger en av favoritböckerna, Don Quijote. Rafael är, precis som bokens huvudperson, en drömmare. Att få ge sig ut på en lång resa har han velat i hela sitt liv.
- Jag har drömt om det här så länge, att jag nästan har glömt bort det. Jag älskar att få följa min stjärna, och att kunna göra verklighet av mina drömmar, säger Rafael. Han är 30 år och har tidigare jobbat som mekanisk ingenjör i hemlandet.
Rafael startade cykelturen i Paris. Sedan har han åkt lite fram och tillbaka och runtomkring i Europa. Belgien, Spanien, Portugal, Italien, Grekland, Österrike, Tyskland, Slovakien, Ungern, Tjeckien, Danmark och Sverige. Hans mor- och farföräldrar kommer från Portugal och Italien, så nu har han också äntligen fått möta sina rötter.
Cykeln köpte han till sig själv i 20-årspresent, och än håller den ihop. Men den har gått sönder vid ett antal tillfällen under resans gång. Exploderande hjul, pajad framgaffel, trasiga växlar och kedjeavhopp är bara några av problemen som han har stött på. Han har fått leta reservdelar på diverse osannolika platser, men det har alltid ordnat sig. Även Rafael har åkt på en del törnar. Han berättar om en olycka som hände i norra Spanien, visar stora ärr på armarna och överkroppen.
Walking in the clouds
- Det var en sådan vacker dag. Lite kyligt i luften, men solen sken. Jag åkte på grusvägarna i bergen. Tittade på fåraherdarna som vallade sina får. "I was walking in the clouds."
Han drömde sig bort, som vanligt. Svängde runt en krök, där en brant nedförsbacke uppenbarade sig. Rafael bromsade, men bromsarna tog inte, och han rullade fortare och fortare utför. Till slut var kraschen oundviklig, han föll och skrapade upp djupa sår. Rafael hamnade på sjukhus, men snart bar det av igen.
- Jag tycker så mycket om att cykla, det blir sex-sju timmar per dag. Jag kan få vara ensam och prata med mig själv och filosofera. Och jag får möta så många olika människor och kulturer.
Man kan undra om han inte får väldigt ont i baken av att cykla så mycket.
- Jag har ont i olika kroppsdelar olika dagar. Det är väldigt bra att det sprider ut sig lite, och inte bara gör ont på ett ställe, säger han. Det gäller att tänka positivt - en av sakerna som Rafael har lärt sig på sin resa.
- Det är väldigt viktigt när man cyklar så här långt. Jag har också lärt mig att förstå andra människor, och att respektera olika kulturer.
Hem i klasar
Hela Rafaels hem sitter i stora klasar på hans cykel. Han vet precis var han har allting, var sak har sin plats i de fullpackade väskorna. Annars skulle de inte få plats. Rafael samlar på böcker och mynt. Han visar några piggsvinspiggar som han kommit över under sin resa. På cykelstyret sitter äppeletiketter från olika länder.
- Jag äter massor av äpplen. Här om dagen hittade jag en sort från Brasilien, från en stad som jag känner till. Då blev jag så glad, skiner Rafael. Han dricker massor av vatten också, nu när det är varmt blir det fyra-fem liter per dag.
Rafael har blivit positivt överraskad av Sverige. Han gillar bland annat att vi har så många sjöar. Ibland kan han stanna och bada tre gånger per dag.
Vid skördetid ska han åka till Frankrike och plocka vindruvor, och till hösten går turen vidare till London.
Så jobbar vi med nyheter