Usel uppladdning inför 0-3-förlusten

Janne Andersson ansåg Mjällbys seger vara rättvis, men kände återigen att det inte är några stora skillnader mellan lagen i matcherna.
- Petru Racu sköt stolpe ut. Deras Daniel Nicklasson sköt stolpe in. Så det är oerhört så marginaler, ansåg IFK-tränare Andersson.
Veckan skulle annars ha gått till träning och rekreation efter den tuffa förra veckan med tre matcher. Av det blev det inte mycket. Bobbie Friberg da Cruz har känt av ett hopparknä, Shpetim Hasani var sjuk dagen före match och Astrit Ajdarevic har dragits med en höftskada. De två sistnämnda tvingades kasta in handduken i förtid den här lördagen.
- Vi har inte kunnat träna och återhämta oss alls. Det syntes. Det har varit rörigt, det är en liten förklaring, men inga undanflykter, sa Andersson.
Dessutom tvingades man byta målvakt. Abbas Hassan hade en bristning i en ljumskmuskel och var aldrig nära spel.
- Niklas Westberg som ersatte fick en oerhört otacksam match. Målen han släpper in, de får jag nog kolla på i efterhand, sa Andersson.
Trots allt var det siffermässigt jämnt även om Mjällby kändes som ett nummer vassare. Det var 5-5 i skott på mål och 1-0 i stolpskott. Men medan som sagt Mjällby sköt stolpe in så var det stolpe ut för IFK.
- Hade jag också skjutit stolpe in så kunde det ha tagit oss tillbaka in i matchen. Våra första 20 minuter är ganska ok, sen tappade vi direkt när de gjorde sitt första mål på sin första chans, sa Petru Racu.
Närmaste åsyna vittne till Mjällbys 0-1-mål var Bobbie Friberg da Cruz.
- Det var ett svårt läge för både mig och Wikström där ingen kunde falla. Det gick fort i djupled och man måste ändå beundra honom (Mostapha El Kabir) för hans två mål, sa Bobbie.
Hans eget knä är en gammal historia.
- Jag har känt av det nu på slutet när det blivit mycket matcher tätt. Men nu är det nio matcher tills vi spelar igen, mot Elfsborg, så det ska inte vara några problem.
Janne Andersson försökte med aktiv coachning, så till vida att han såg till att göra två offensiva byten direkt i halvtid.
- Vi ville förändra, få in pigga ben. Vi hade blivit för långa i laget och hade för dålig rörelse högre upp i plan. Därför flyttade vi ner Astrit så han skulle kunna mata bollar, sa Andersson.
Det experimentet höll inte ens en kvart. För sen var Ajdarevic tvungen att bryta även han, på grund av sin skadade höft.
- Jag hade önskat att jag kunde hålla mig kvar på plan, men det gick inte, konstaterade Ajdarevic efteråt.
Det var nog många som hade önskat sig mycket mer av den här matchen.