"Det har varit så roligt att arbeta med det här", säger Merja Willman som samordnat arbetet med att ta fram Norrköpings första riktlinje för klimatanpassning.
För att minska sårbarheten inför nuvarande och kommande klimatförändringar har under hösten en riktlinje för klimatanpassning, förankrad i verksamheterna, tagits fram inom Norrköpings kommun.
Beslutet klubbades i kommunfullmäktige i oktober.
– Den här riktlinjen har vi jobbat på i ganska många år i Norrköping. Det är ett samarbete som vi inledde tidigt med både Linköpings universitet och SMHI, berättar Merja Willman, koordinator Hållbar utveckling, kommunstyrelsens kontor.
I fyra år har hon samordnat arbetet med riktlinjen, om hur man på lokal nivå kan arbeta med klimatanpassning. Politiskt kom initiativet från Cecilia Ambjörn (V) som skrev en motion som antogs 2014.
– Det här är en jätteutmaning, säger Merja Willman, mot bakgrund att man i Sverige och Norden tidigare inte behövt fundera så mycket på anpassningfrågor.
Men värmeböljor och störtregn är något vi redan nu måste möta. Tidigt insåg Willman att det här är något som alla behöver involveras i, i Norrköpings kommun. Hon bildade en stor arbetsgrupp med representanter från utbildningskontoret, skola och förskola, omsorg, "för det är också en sårbar grupp", näringslivsavdelningen, bolagen och samhällsbyggnadskontoret.
– Här har vi tänkt att vi måste ta ett gemensamt grepp i kommunen, och det är det som är det unika för Norrköping.
Norrköpings sätt att jobba har uppmärksammats, med ett helt kapitel, i Erika Bjerströms bok "Klimatkrisens Sverige".
Fokus under arbetet med riktlinjen har varit: Vad innebär det här för Norrköping, väldigt konkret, säger Willman.
– Vi gjorde en sårbarhetsanalys där alla verksamheter intervjuades. Det är det som är det unika, att de har själva fått vara med och diskuterat, med hjälp av forskningen, hur det här påverkar dem. Vi har också gjort värmekartläggningar där vi tittat på vad det innebär att vi får mycket höga temperaturer, antingen en värmebölja eller långvarig värme.
– Där har vi gjort väldigt mycket redan, säger Merja Willman och berättar att checklistor tagits fram till förskolor och vård och omsorg.
På äldreboenden till exempel handlar det om att dricka mycket och ha mat med mycket vätska i sig. Här installerar man också kyla och planerar för vegetation, träd att söka skugga under, när man bygger nya särskilda boenden.
Grönstruktur, träd, buskar och gröna tak har en temperatursänkande effekt och suger också upp regn. En gata i Norrköping utan träd är tio grader varmare än en gata med bara lite träd. Samhällsbyggnadskontoret arbetar just nu med att ta fram en ny grönstrukturplan.
Det finns också tankar om att använda regnet, dagvattnet, som en resurs till bevattning, att samla upp det i magasin. Nodra arbetar också med dricksvattenfrågan, mot bakgrund att det 2018 var dricksvattenbrist i till exempel Kolmården, då grundvattnet var lågt.
På längre sikt, med havsnivåhöjningen som väntar, finns det ett förslag att sätta ett slags slussportar i Bråviken för att kunna hindra att vattnet kommer in i staden och skapar översvämningar.
– Det har saknats en kommunövergripande styrning på klimatanpassningsområdet, det har vi rått bot på genom att anta Norrköpings kommuns första riktlinje för klimatanpassning. Den gäller för hela kommunen, och kommer att utgöra ett gott stöd vad gäller arbetet med detta inom verksamheterna, säger Karin Jonsson (C), kommunalråd med ansvar för miljö- och klimatfrågor.