Kommunstyrelsens ordförande Sophia Jarl (M) hoppas att de nya riktlinjerna leder till ökad långsiktighet.
På senaste kommunstyrelsemötet klubbades det som lite abstrakt kallas en "ny riktlinje" för kommunens ekonomiska styrning. På onsdagen har kommunalrådet Sophia Jarl (M) kallat till en pressträff för att tillsammans med ekonomidirektör Petter Skill reda ut vad det handlar om.
– Vi behöver ett budgetarbete som sträcker sig mer strukturerat över tid än tidigare. Det har landat i en ny riktlinje som också snart ska klubbas i kommunfullmäktige, berättar Sophia Jarl.
– Tanken är att goda år med överskott ska kunna kompensera för svåra år.
Tidigare har kommunen haft ett överskottsmål på två procent och enligt Sophia Jarl har det lett till kortsiktighet i budgetarbetet. Istället har nu en helt ny unik modell jobbats fram i samarbete med Sveriges kommuner och landsting (SKR) som baseras på ett "nyckeltal".
Riktlinjen är baserad på fyra grundantaganden. Man vill ha ett "generationsperspektiv" där man tar höjd för att inte skjuta kostnader på framtiden – varje generation ska bära sina egna kostnader. Det andra är "verksamhetsfokus".
– Det vi fattar beslut om ska ha fokus på kärnverksamhet, lagstadgad verksamhet och det medborgarna förväntar sig av oss, säger Sophia Jarl.
– Tidigare har vi haft en modell där man gynnats av att gå med överskott men vi vill ha en modell där mål och ekonomi går hand i hand.
Det tredje antagandet fastslår att att det är politiken som ska definiera vad som är god ekonomisk hushållning och det fjärde handlar om transparens.
– Vi har haft ett system med markeringar och reservationer där det inte alltid synts hur pengarna har fördelats utan det har funnits särskilda potter, det blir inte så transparent mot medborgarna. Nu lägger vi istället allt i verksamheternas driftsbudgetar, förklarar Sophia Jarl.
Ekonomidirektör Petter Skill förklarade hur det nya nyckeltalet räknats fram.
Petter Skill berättar hur man räknat fram det så kallade nyckeltalet som beräknas på det justerade egna kapitalet dividerat med intäkterna av skatter och bidrag. För 2022 är detta nyckeltal 59,2 procent.
– Den nivån på nyckeltal som beslutats i kommunstyrelsen är 50 procent eller mer. Då har man en stark finansiell ställning och kan fatta budgetbeslut som inte är i balans eller återställa ett eventuellt underskott, säger Petter Skill som menar att tonvikten förskjuts till att ha bra verksamhet snarare än att göra vinst.
– Vi går mot att ekonomistyrningen ska stödja verksamheten och inte tvärtom.
Sophia Jarl betonar att det här inte innebär att ekonomiarbetet blir lättare för politikerna:
– Det ger visst utrymme att gå med underskott vissa år men det innebär också ett stort politiskt ansvar att hämta hem det över tid.
Ekonomidirektör Petter Skill och kommunalrådet Sophia Jarl (M) tror på de nya riktlinjerna för ekonomisk styrning.
Kommer det att innebära några förändringar i budgetarbetet?
– Förr har vi ju fokuserat mycket på år ett i budgetperioden. Nu ska vi se på hela fyraårsperioden och kan lägga ett underskott första året för att hämta hem det senare, säger Sophia Jarl som återkommer till långsiktigheten.
Det finns en politisk enighet för detta förslag med Vänsterpartiet som undantag.
– Denna nya styrning av kommunens ekonomi är i grunden bra. De gamla riktlinjerna tyckte vi illa om för att de var stelbenta och tvingade fram nedskärningar, kommenterar V:s gruppledare Nicklas Lundström.
– Vi föreslog istället att det skulle räcka med besparingar på 45 procent av intäkterna. Anledningen är att vi de kommande åren riskerar en djup kris i Norrköpings skolor och äldreomsorg med underskott på 300-600 miljoner per år.
Nicklas Lundström, gruppledare för Vänsterpartiet i Norrköping vill se ett lägre nyckeltal, 45 procent i stället för 50.