Bubblet var påfyllt i glasen i ankomsthallen på Norrköpings flygplats när ett 100-tal personer väntade på att få se drönaren anlända från Linköping. Demonstrationsflygningen är del i en stor Europasatsning för att visa samhällsnyttan med drönartjänster, och för att utarbeta framtida riktlinjer för dem. Bakom den svenska satsningen står Luftfartsverket (LFV), Linköpings universitet (LiU) och Independent Business Group (IBG). Det blev dock något av ett antiklimax.
– Den lyfte som den skulle och satte i väg mot Norrköping. Sen när det var ungefär 20 kilometer kvar till landningsplatsen tappade den mottagningen av någon anledning som vi inte känner till. Och när den gör det så inleder den en nödlandningsrutin och återvänder till en säker landningsplats, så det var det som hände. Å ena sidan kom den inte hela vägen fram, å andra sida gjorde den det den skulle i en sådan situation, säger Gustav Borgefalk, på Katla Aero, företaget som byggt drönaren.
Hur känns det för er?
– Det är klart att vi är lite besvikna att vi inte kom hela vägen, men samtidigt, det här är ju svårt. Det är det här projekten är till för, och testmiljöerna är till för att göra det här under kontrollerade former.
Har ni inte gjort testflygningar innan?
– Vi har flugit längre än det här vid testflygningar och då har det fungerat, men vi har inte flugit just den här sträckan.
– Nu sätter vi oss ner och tar reda på vad som hände och åtgärdar det, säger Gustav Borgefalk.
Jesper Low, vd på Norrköpingsföretaget A2M Advanced Air Mobility och en del av IBG, vill tona ner betydelsen av att drönaren inte tog sig ända fram luftvägen.
– Ur säkerhetsperspektiv var det en succé, säger han.
– Vi är här för att visa att vi kan använda flygplatsen, vi kan använda tekniken och vi lär oss hantera den. Om några år när vi ska skicka upp riktiga saker då ska det här vara sömlöst. Idag flyger man inte en sådan här lång sträcka utan pilotstyrning, det här är en unik situation.
Men vad är då syftet med hela projektet? Jo, inom en snar framtid kommer drönartrafik vara ett komplement till vägar på marken. Vinsterna man ser är både sänkta kostnader och minskad miljöpåverkan. A2M Advanced Air Mobility jobbar med att hjälpa kommuner att bygga vägar i det nedre luftrummet och integrera det i sina översiktplaner.
Hur långt har Norrköping kommit i det här arbetet?
– Jag vet att det är en viktig fråga för Norrköping eftersom man vill vara en toppkommun i miljörankingen, så det här diskuteras. Men vi har inte levererat något till dem.
Det man tänker sig att transporterna är till en början mindre gods och varor, som pizzor eller matkassar till kundernas tomt, eller regioner som kan transportera blodprover eller andra tester från patienter till sjukhusen.
– Det står jättemånga drönarföretag som har jättemycket pengar och väntar. De vill ut och flyga, men de har ingenstans att flyga. Det finns inga tillstånd och inga vägar i luften. Den kommun som är först där och visar framfötterna kan få nya etableringar och nya jobb i staden, säger Jesper Low.
Hur nära är det att bli verklighet i någon av Sveriges kommuner?
– Tre år. Luftfartsverket har en utredning som presenteras i höst. Det undre luftrummet, u-space som vi säger, det planerar man för ska vara "up and running" om tre år.