Popsi, tillsammans med Studieförbundet Vuxenskolan, arrangerade Sticka i parken i Olaiparken för andra året i rad. Eventet pågick i tre dagar med fokus på både stickning och virkning.
– Det har varit jättemånga här, alla åldrar och alla nivåer, sade Johanna Wallin.
– Det roliga är att det har varit lite killar här, fortsatte Linda Moberg.
Här fanns även en Akutmottagning för havererade stickningar där Johanna och Linda lyckades rädda alla "patienter", eller åtminstone väglett deras frustrerade anhöriga.
– Vi brukar ställa diagnos och tala om behandlingsplan. Kaffe, te och choklad brukar vara bra, sedan kan man sätta igång, sade Johanna Wallin.
Det vanligaste problemet är att den som stickar har tappat bort sig i ett mönster eller inte ser vad som blivit fel på tidigare rader. Johanna Wallin har sett ett uppsving för stickningen de senaste åren.
– Man behöver göra någonting med händerna, för vi gör så mycket digitalt, det känns att det finns ett stort intresse för det, sade hon.
Med andan i halsen kom Britt-Mari Karlsson förbi med en stickning till akutmottagningen. Hon cyklade hit från Smedby, efter att ha hört om eventet på radion.
– Jag stickade en filt och skulle göra en i-cord, en ram runt, och det klarar jag inte. Jag har gjort en tidigare men det är några år sedan. Det spelar ingen roll hur många gånger jag kollar på YouTube, sade Britt-Mari.
Efter fem minuter under Johannas vingar hade hon kommit förbi hindret och kan nu sticka vidare på egen hand.
– Det känns bra, sade Britt-Mari.
Frej Nordman testade på stickning för första gången och Linn Nylander stickade en handledsvärmare. De hade suttit här i tre timmar och känt hur tiden bara flugit förbi. 21 respektive 19 år gamla var de de yngsta deltagarna under den tiden.
– Jag var här förra året och tvingade med Frej hit i dag, sade Linn.
– "Tvingade mig" ja – alltså jag bad om det, fortsatte Frej.
Linn har stickat länge och lärde sig både mönster- och rundstickning här i fjol. Efter det här skulle Linn och Frej gå på symfoniorkesterns konsert i Vasaparken.
Den här dagen lyste solen över Olaiparken. Men det där med vädret vet man aldrig hur det blir med.
– Det är alltid lite risky med vädret, men vi tar det på uppstuds, sade Johanna Wallin.