Unga struntar i kondom

- Ju allvarligare konsekvenser ett risktagande medför, desto mindre tror man att det kan drabba en själv. Det är en orealistisk optimism, att tro att det händer andra, men inte mig.
Undersökningen har varit en del i Björn Norestigs magisterexamen vid programmet för Kultur, samhälle, mediegestaltning vid Campus Norrköping. Han har tillsammans med Cecilia Birgerson intervjuat gymnasieungdomar (18-19 år) om deras sexuella risktaganden.

Priset en faktor
De upptäckte att ungdomarna i mycket stor utsträckning undvek att använda kondom.
- Vi fick höra saker som att "vi glömde" eller "vi var så uppe i stunden". Men det är inte så, man struntar i kondom helt enkelt, och det fanns flera skäl till det visade det sig, säger Björn Norestig.
Priset är en av faktorerna, ett tiopack kondomer kostar mellan 70 och 80 kronor.
- Vi frågade om det var pinsamt att köpa kondomer, men det är inte där problemet ligger.
Problemet, enligt Björn Norestig, är kondomen som symbolbärare.
- Plockar man fram en kondom betyder det att man ser sin partner som en risk. Den visar också på sexuell erfarenhet, man kan ses som slampig eller som att man planerat att ha sex.
Det är normer som till stor del styr vårt sexuella beteende och enligt dessa ska sex inte vara planerat. Det ska bara hända och vara förknippat med kärlek. När man tar fram en kondom försvinner kärleksvärdet, förklarar Björn Norestig.
- Ungdomar tar hellre en hälsorisk än en social risk. Tjejerna äter p-piller och slipper på så sätt konfronteras med de sociala risker kondomen innebär. Men p-piller skyddar inte mot könssjukdomar, säger han.
Den största faran mot kondomanvändningen ser Björn Norestig i de könsroller som bitit sig fast.
- Killar lär sig att söka sexuell tillfredsställelse. Tjejen ska enligt normen göra killen glad och "låta sex hända". Samtidigt har tjejerna ansvaret för hälsobiten, så de sitter i en väldigt knepig sits. Om en tjej vill ha kondom och killen säger nej, ska hon enligt normen acceptera det. Mannens sexualitet och tillfredställelse är prioritet ett.

Könsroller
Björn Norestig tycker att sexualundervisningen i skolorna är bristfällig. Det som det pratas om är menstruationscykeln och befruktningen. Det man borde prata om, anser han, är givetvis könsroller och hur man förhåller sig till dem. Att ungdomarna börjar reflektera över hur de tänker och förbättra sin sexuella säkerhet.
- Alla lärare borde utbildas i sex och samlevnad. Vi måste ta till vara sexualundervisningen, det är där man kan förändra attityder. Vi ser att könsrollerna finns där och att de korresponderar med hur normen sett ut under lång tid.
- Det finns många som inte följer normen, det ska man också tänka på. Men vi pratade med ungdomar som var osäkra på om hiv gick att bota eller inte, säger Björn Norestig bekymrat.