Under de närmaste tio åren pensioneras nästan varannan gymnasielärare
Under tio år framåt kommer, kan man räkna ut, var fjärde anställd inom Norrköpings kommun att gå i pension.Särskilt stora blir avgångarna på gymnasierna och inom äldrevården.Av gymnasielärarna kommer nära nog hälften att pensioneras.Därför satsar kommunen nu på att intressera ungdomar för de blivande lediga jobben.
Även vårdbiträdena samlar sig rätt högt upp i åldrarna. Många är på väg mot pensionen, hela 30 procent av dem under de närmaste tio åren.
Foto:
- Under 90-talet var kommunen i stort sett osynlig som arbetsgivare, vi rekryterade ju heller inget folk, säger Eva Kullbjer på personalkontoret.
- Men nu gör vi mycket för att bli synliga. Vi vill visa på att här finns en bredd som hos få andra arbetsgivare, och att det finns goda möjligheter till karriär inom kommunen.
Sedan flera år är folk från kommunen aktivt ute på skolor och även Campus. Större vikt än tidigare läggs vid att stötta praos och andra som gör praktik i kommunala verksamheter.
Ska lockas
Kommunen har också på senare år varje sommar tagit in 150 gymnasieelever i vården. Inte som vikarier, utan som extra resurser. En huvudtanke är då, att ungdomarna ska gilla vad de får vara med om. Även om de sedan kanske inte själva väljer vården kan de ju tala väl om den bland kamraterna.
I förra artikeln berättade vi om, hur Apelgårdens sjukhem möter pensionsavgångarna. Om man nu vidgar perspektivet så hade Norrköpings kommun i maj 8.500 tillsvidareanställda, varav 83 procent kvinnor och de allra flesta inom vård, skola, omsorg.
Det är vid årgångarna 1944 och 1945, som kullarna börjar växa. Klart största årskullen alla kategorier utgör de som är födda 1948, summa 285 personer. Många är också av årgång 1949, tillsammans 272. Där blir det en hel del, som inom en kortare tidrymd drar sin kos.
Ibland kan man få höra någon bekymrad undring över, hur i all världen detta ska gå. Då är det antagligen någon 40-talist, som vill tro sig vara oumbärlig. Men hittills har ju mänskligheten alltid klarat av sina generationsväxlingar, och inte heller detta skifte är väl så mycket att oroa sig för.
Hård kamp
Men det måste ju hanteras. På vissa områden kan det framöver bli hård kamp mellan kommunerna om den begärliga arbetskraften.
Mest ålderstigna är idag gymnasielärarna. Där är hela 45 procent, nära nog hälften, i intervallet 55-64 år och lär således göra sin sorti under det närmaste decenniet.
Äldreomsorgen
Stora avgångar blir det också inom äldreomsorgen. På fem år pensioneras där minst elva procent av vårdbiträdena, och på tio år minst 30 procent. Det är så gott som var tredje.
Nu är, bör det nämnas, alla de här siffrorna något ungefärliga.
Dels kommer ett idag okänt antal att, på grund av sjukdom eller annan nedsättning, gå i förtida pension. Och dels så har kommunens anställda sedan två år möjlighet att mellan 61 och 67 år själv välja tidpunkt för sin pensionering.
Individuellt
Hur detta kommer att utfalla vet ingen, det där blir ju så individuellt. Men rimligen kommer de, som vill jobba till 67 att bli fler vartefter - en viss ökning har redan förmärkts. Har man hälsan finns ju ekonomiska skäl för ett sådant val, och man kan ju också helt enkelt trivas med sitt arbete.
Sedan kommer det ju att finnas de, som anser sig ha råd med tidigare pension. Då även, visar erfarenheten, bland lägre betalda kvinnor. Som kanske fått nog vid låt oss säga 63, och vid det laget kanske också redan har sin "gubbe" hemma med skaplig pension.
Inte orolig
Personaldirektören Per-Olov Strandberg, själv årgång 1952, oroar sig inte för den inledda 40-talistsortin:
- Nej, jag har varit med sedan 1983 och det här går ju alltid lite upp och ner. Vissa tider är behoven av personalrekrytering större. Detta är ingenting nytt, allt det här har hänt förr.
Så det kommer att hänga på sådant som framtida tillgång på lärare, undersköterskor osv - och hur väl Norrköpings kommun står sig i den konkurrensen.
Vad kan göras med vidareutbildning, i vad mån kan grundskollärare konverteras över till gymnasielärare? Osv.
Hur annorlunda?
Utbildade ungdomar lär komma att finnas. Vad som kan tänkas bli en bristvara är mellanåldrarna, som Strandberg uttrycker saken så är "mittemellan slut på lagret". Kommunen behöver ju en bra mix, med alla åldersgrupper representerade.
En viss skillnad blir det, när tiden fått ha sin gång, det tror också Strandberg. De nya generationerna har lite andra synsätt än de äldre i personalen.
- Fast om det är så himla annorlunda vet jag inte. Men man märker ju, att de till exempel har en annan syn på chefskapet.
- De kanske heller inte tycker det är så viktigt att knoga på i 25 år för att få S:t Olofsmedaljen, de kan ju ha andra värderingar, säger personaldirektören.
Så jobbar vi med nyheter