"Tyvärr, ni får ingen vård"
NORRKÖPINGOm landstingets nya sparscenarion genomförs kommer vissa sjukdomar, bedömda som "mindre allvarliga", inte längre att behandlas. I varje fall inte för alla som behöver.- Det här är något nytt. För oss som är utbildade till att bota sjuka är detta svårt, säger ögonklinikens chef Mariann Abrahamsson.
Nu ser framtiden så annorlunda ut. Om olika sparscenarion genomförs kommer landstinget att medvetet prioritera ner vissa sjukdomar. Somliga patienter kommer att prioriteras bort helt.
<b>Inte livshotande</b>
I scenariot från ögon- och öronklinikerna listas sjukdomar, som inte är "allvarliga" - i den meningen att de inte är livshotande. Däremot kan de vara förenade med nog så mycket olust, obehag, psykiska besvär mm för vederbörande stackare.
Igår skrev vi om hur man kanske bara ska få operation mot grå starr på ena ögat; enögdhet kommer att få vara gott nog. Men det finns fler exempel på det nya tänkandet, där vård kan prioriteras bort:
- Kronisk tonsillit, ger halsinfektioner med korttidssjukskrivningar. Dålig andedräkt, stort psykiskt lidande. Opereras - än så länge. Kan reduceras med 50 procent.
-Tonsillhypertrofi hos barn. Ger problem med sömn och sväljning. Operationer kan också här ransoneras med 50 procent.
-Snarkning, socialt handikappande för såväl den snarkande som för omgivningen. Operationer kan tas bort helt.
-Vissa kroniska öronsjukdomar, som ger nedsatt hörsel. Reducera operationerna med 50 procent.
-Olika ögonlockssjukdomar - med nedhängande eller utåtvända ögonlock. Ger besvär, även psykologiska, men innebär ingen fara för synen. Här kan hälften av operationerna prioriteras bort.
- Vissa inflammationer i ögonlocken, där läkemedel kan vara aktuellt. Här kan hälften av sjukbesöken sparas in.
-Åldersrelaterad försämring i ögats gula fläck. Insikten om sjukdomen, som i längden ger svåra synskador, leder till oro och ångest. Här ska man inte längre ge patienterna återkommande information om förlopp och tänkbar sluteffekt.
Och så vidare.
<b>Nödd och tvungen</b>
Mariann Abrahamsson har varit med och tagit fram sparscenarion. Men därtill då nödd och tvungen, och hon betonar att det inte är några "förslag" som man kommit med.
- För oss som är utbildade till att ta hand om folk, till att bota sjuka, är det svårt att acceptera det här. Vi har ju varit vana vid att alltid försöka ge folk den bästa hjälpen.
- Konsekvensbeskrivningar, det är vad vi har gjort. Det här är ju ingenting, som man vill se genomfört. Det finns ingen, som tycker att det här är något bra.
<b>Politikernas sak</b>
- Men visst, det kan ju bli så i alla fall om inte pengarna räcker till. Men då är det politikernas sak att gå ut och tala om, att nu räcker inte den offentliga vården till längre.
- Själv har jag ju haft lite tid att sätta mig in i de här scenariona. Men jag måste säga, att vi nog ändå inte kan föreställa oss hur det kommer att bli, om det här genomförs, säger ögonklinikens chef.
Så jobbar vi med nyheter