Folkbladet skrev för en dryg månad sedan om striden på Vikbolandet där paret Binnersjö – Birgitta, 65, och Johnny, 67 – försökt att få rätt att åka på den tillfartsväg paret behöver utnyttja för att ta sig till och från bostaden några kilometer utanför Östra Husby.
Läs mer: Så länge har de kämpat för sin väg.
Hittills har de förlorat i fyra instanser sedan den rättsliga processen började 2007. Deras sista hopp stod till en prövning i Högsta domstolen – men där kommer fallet inte att tas upp.
Det betyder att paret – förutom de cirka 600 000 kronor som de tvingas betala för prövningarna – nu antingen tvingas bygga en ny väg för att kunna åka med bil från sitt hus. Eller ge upp, sälja och flytta.
Dessutom betyder HD:s nej att paret måste betala ett vite på 10 000 kronor varje gång de åker på vägen som tillhör den granne de bråkat med – 18 månader efter att domen ha vunnit laga kraft. Det är alltså den tidsperiod som de har på sig att lösa vägproblemet.
Paret har bott sedan 1979 i huset. Enligt makarna började fejden när grannen köpte marken där utfartsvägen ingår. Det var för åtta år sedan.
Läs mer: Advokaten: "Obegripligt att de inte gett upp".
Folkbladet har varit i kontakt med parets juridiske företrädare, Andreas Bålfors, som arbetar på Avenir advokater i Norrköping.
Vad är huvudskälet till att de förlorat i varje instans?
– Vår advokatbyrå kopplades in i ärendet i början av 2014 då vi tog över från ett tidigare ombud. När vi kom in i bilden hade alltså processen i Norrköpings tingsrätt redan börjat. Utgången i tingsrätt och hovrätt handlar om svåra bevisfrågor om förhållanden och omständigheter långt tillbaka i tiden. Det handlar också om komplicerade fastighetsrättsliga bedömningar. Tyvärr har domstolarna inte godtagit vår bevisning och vår argumentation, säger han till Folkbladet.
Kan du, på ett enkelt sätt, förklara varför två människor som bott i ett hus i mer än 35 år snart tvingas betala vite 10 000 per gång för att ta sig hemifrån?
– Det kan jag inte. I en åtta år lång tvist är sällan ena sidans ensamma ansvar att två parter träter. Till skillnad från motparterna menar jag att det inte heller i det här fallet är på det sättet. Det kan i sammanhanget nämnas att motparterna under nästan 30 års tid inte hade några som helst invändningar mot Johnnys och Birgittas användning av vägen.