Två städer - en kulturhuvudstad

Att bli kulturhuvudstad i Europa är en långsam och ytterst välreglerad process. Den börjar med att ett lands regering utlyser en tävling där de intresserade städerna får komma in med en ansökan om deltagande. Det händer i Sverige vid årsskiftet 2007-2008.
Norrköping har kommit så långt att det finns en arbetsgrupp av tjänstemän som tillsammans med Monica Aune Löfstedt hade sitt första sammanträde igår. Men redan nu har diskussionerna lett till att man har fått en avsiktsförklaring från Riga som visar att det finns ett intresse av en gemensam satsning. Förutsatt att det alltså går så långt att de här städerna blir uttagna.
Att det ska handla om Sverige och Lettland år 1914, det är redan klart.

Har börjat jobba
När de olika städerna har lämnat in sina anmälningar om intresse att vara med, börjar en statlig expertjury granska ansökningarna. Där gäller att ingen får vara jävig. Till sin hjälp har också juryn kommissionen. Det är EUs kulturministrar i ministerrådet som har slutordet när det kommer så långt.
- Under 2009 kommer juryns nomineringar, berättar Aune Löfstedt. Och under 2010 kommer blir det parlamentet som utser vinnarna, de som ska bli kulturhuvudstäder. Så får man fyra år på sig att "ställa i ordning".
Monica Aune Löfstedt säger att det är första gången i historien som två länder kommer att söka tillsammans. Det står i reglerna att det ska finnas en europeisk dimension i ansökan, ett utbyte att hänvisa till, att städerna ska involvera sina medborgare i projektet och visa på insatser som är långsiktiga och hållbara.

Väl framme
- För vår del ligger Norrköping väl framme i stadsutvecklingsfrågor och där har Riga samma intresse. Det kan till exempel handla om hur man tar vara på ett gammalt industriområde för ett upplevelse- och kulturcentrum. VR-centret (virtual reality på Campus) kan ju räknas in där.
Än så länge handlar Kulturhuvudstaden Norrköping alltså bara om att en arbetsgrupp börjar fila på en ansökan till regeringen.