Trycket ökar på vårdcentralerna
NORRKÖPINGSparas det in på akuten och psykvården i Norrköping, då vältras en stor del över på vårdcentralerna i stället.- Där är man orolig nu, säger primärvårdschefen Margareta Swartz. Det blir enorma konsekvenser, och läget är ju redan ansträngt.Genomförs de här åtgärderna måste primärvårdens hela uppdrag förändras, säger hon. Då måste vård, som ges idag, prioriteras bort.
Men flera av de 13 vårdcentralerna i Norrköping dras med vakanser, och på en (Sandbyhov) har det rentav varit krisartat.
I det läget kommer ju talet om att vältra över än mer på primärvården ytterst olägligt.
<b>2.000 fler sökande</b>
Så blir dock följden, om landstingets sparscenarier genomförs. Om Norrköpingsakuten blir av med ortopedi och kirurgi så bedöms 20 procent av patienterna i stället söka till primärvården. Det skulle betyda ca 2.000 fler patienter där.
En stor del av dessa lär väl då vända till primärvårdens jourmottagning på Hageby vårdcentral, med öppet kvällstid i veckorna samt helger. Där har man idag 14.000 besök om året, vilket redan det är mer än nog.
Utöver alla akutpatienterna väntas pressen mot primärvården också öka från alla dem, som inte får tid inom psykvården. Det gäller då barn- och ungdomar likaväl som vuxna. Ansvariga inom psykvården har klargjort, att alla besparingar som tvingas igenom där ofrånkomligen går ut över behandlingspersonal.
<b>Inget sparbeting</b>
Några fler resurser har inte ställts i utsikt för primärvården. Däremot är den, till skillnad övriga sjukvården, i år inte utsatt för något sparbeting.
Margareta Swartz säger att man måste ha klart för sig, att om 300 milj kr sparas får det mycket stora konsekvenser.
- Allt det där kan inte tas i strukturrationaliseringar, utan det måste bli stora förändringar i sjukvårdsorganisationen. Det blir helt omöjligt att behålla all den vård som varit.
<b>Ingen som tror</b>
Att primärvården skulle få de anslagsökningar som skulle krävas är det ingen som tror. Och hur skulle den kunna få det, när det ju är att spara pengar - mycket stora pengar - som landstinget håller på med?
På vårdcentralerna råder nu oro inför den befarade övervältringen av ansvar och arbete. Men i så fall måste, betonar Margareta Swartz, själva uppdraget för primärvården definieras om.
- Och där vilar naturligtvis ett stort ansvar på mig att se till, att vi hamnar i ett rimligt åtagande.
Idag finns inga egentliga inskränkningar i vårdcentralernas vårdande verksamhet. Möjligen frånsett vissa hälsokontroller, och en del typer av vaccination, som kan ha sorterats bort.
Men i framtiden kommer en hel massa att prioriteras bort. Vad det blir kan idag ingen säga. Det "minst allvarliga", väl - som ju då likväl kan vara hur besvärande som helst för den enskilde.
En variant lär bli, att ett del sådant som man hittills besökt läkare för i framtiden blir fall för rådgivning, som man sedan får hantera själv. Något som nu så smått börjat benämnas "egenvård".
- Men vi har ju, måste man komma ihåg, också en helt annan samhällsbild nu än när vi själva var barn, säger Margareta Swartz.
- Då fanns det ju till exempel en helt annan kultur att hantera barnens infektioner. Medan man nu ringer direkt till vårdcentralen, om barnet vaknar med feber på morgonen.
- Det kan ju vara just ett gott råd, som behövs. Och det är ju också i det ljuset, som man ska se det här. För det är naturligtvis inte så, att man ska sitta och sköta sköta sin cancer hemma på kammaren.
<b>Bli begränsningar</b>
- Det måste naturligtvis bli utbudsbegränsningar även inom primärvården, summerar Margareta Swartz. Helt osorterat så innebär ju de här scenarierna enorma konsekvenser, och de måste hanteras samlat.
- Men vad det sedan är, som inte ska bli gjort av oss i framtiden, det måste ju vara en fråga för politikerna att bestämma över.
Så jobbar vi med nyheter