Trivs - men oroas
Allt fler lantbrukare anser att lönsamheten är mycket dålig och nästan hälften tror att lönsamheten kommer försämras ännu mer under det här året. Samtidig investerade Sveriges bönder för omkring 5,3 miljarder kronor under fjolåret, framförallt i maskiner och redskap.
- Nu har vi fått fram årets Lantbruksbarometer, som visar att många lantbrukare upplever lönsamheten som mycket dålig, men ändå är det många som investerar alltmer i maskiner och redskap, säger Johan Samuelsson från Föreningssparbanken, till vänster och som här ses med LRF-konsulterna Magnus Bjurling och Magnus Gustavsson.
Foto:
- Många bönder upplever en stor osäkerhet runt den nya jordbrukspolitiken som är på gång och många känner oro inför framtiden. Samtidigt är det fortfarande så, att nästan alla lantbrukare trivs med sitt arbete och många rekommenderar fortfarande den yngre generationen att bli lantbrukare.
Det här visar också Lantbruksbarometern, den årliga Sifounderökning som görs av LRF, Föreningssparbanken och LRF Konsult och som nyligen kommit ut.
Här kan man se att grisköttsproducenter och mjölkproducenter har det allra sämst inom lantbruksnäringen. En av de sistnämnda är lantbrukare Gustav Jonsson, 30, på Grinneby gård på Vikbolandet.
Lägre mjölkpris
- Visst känner man oro för framtiden, inte minst med tanke på att Arla planerar att sänka inköpspriset på mjölken från dagens 2:85 ner till kanske 2:50 per liter. Det innebär att mina inkomster minskar med cirka 40 öre för varje tioöring som Arla sänker, samtidigt som kostnaderna hela tiden ökar, vilket gör att ekonomin försämras från två håll.
Något som också Magnus Bjurling från LRF Konsult instämmer i:
- Enligt undersökningar bland lantbrukarna minskar försäljningspriset i snitt med 1,5 procent medan kostnaderna ökar med i genomsnitt 2,2 procent och då förstår ju alla att ekonomin blir minst sagt ansträngd.
Dåligt skördeår
- Får man sedan också ibland ett dåligt skördeår, så är det inte lätt att få räkenskaperna att gå ihop.
- Många lantbrukare, säger Johan Samuelsson, tvingas utnyttja sina krediter alltmer, men det går ju bara till en viss smärtgräns, innan man i värsta fall måste sälja av och sluta med sitt lantbruk. I senaste Lantbruksbarometern, där 1.000 av Sveriges lantbrukare intervjuats, är det tre procent som uppgav att de måste sluta med lantbruk under det närmaste året.
Det finns motmedel
Det finns dock motmedel för att klara de tuffa tiderna:
- Det handlar om att hela tiden försöka effektivisera produktionen och hitta sätt som gör det billigare att producera, säger Gustav Jonsson. Eller också att försöka öka produktionen och omsättningen och på så vis nå bättre lönsamhet. Idag har jag 50 mjölkkor, men jag har funderat på att öka besättningen i framtiden.
- Och min förhoppning är absolut att försöka fortsätta överleva som "mjölkbonde" även i framtiden, för det här jobbet är det enda jag kan tänka mig. Drömmen vore dock att få råd att anställa en person till, så jag får lite mer ledighet, men som det ser ut idag stannar det nog vid en dröm och jag får fortsätta jobba sju dagar i veckan för det mesta och med minimal tid för semester...
Jordbrukets totala skuldsättning i landet ökade med sex procent under 2003 och uppgick till cirka 114 miljarder kronor vid årsskiftet. Men samtidigt är den samlade soliditeten god och bedöms ligga runt 70-80 procent.
Tysk mjölk
Motsvarande siffra i Danmark är 45 procent. Bakgrunden är den dåliga lönsamheten i svenskt jordbruk samtidigt som importen av kött och mejeriprodukter från andra länder ökar. Bland annat mjölk från Tyskland.
"Med de små marginaler svenskt jordbruk har i dag klarar vi inte längre att ha EU:s högsta produktionsskatter", säger Ulric Isacson, bondeledare från Dalarna i ett pressmeddelande.
"I dag betalar vi två kronor mer per liter diesel jämfört med våra kolleger i EU. Och Sverige är det enda land som har skatter på handelsgödsel".
LRF anser att Sverige måste sänka dessa skatter till samma nivå som inom EU i övrigt.
Så jobbar vi med nyheter