Den senaste statistiken från Socialstyrelsen visar att andelen sexåringar i Sverige som har hål i tänderna fortsätter att öka. Mellan 2018 och 2019 ökade andelen barn med karies med en procentenhet, till 28 procent. Siffrorna för 2020 har ännu inte sammanställts.
– WHO hade som mål att 2020 skulle 80 procent av alla sexåringar vara kariesfria, och det har vi inte uppnått. Det är en bit kvar, säger Kerstin Gustafsson.
Som bäst resultat hade Östergötland 2009/2010 då 78 procent av sexåringarna var kariesfria, men sen dess har resultatet dalat. En förbättring kan dock ses på de senaste siffrorna, då antalet kariesfria sexåringar ökat från 72 till 74 procent. Men Kerstin Gustafsson vill inte dra några stora växlar på det.
– Nej, det kan vara en ren tillfällighet. Det här siffrorna måste ses över lång sikt.
Framför allt ser hon mycket stora utmaningar när det gäller skillnader mellan olika områden i länet. I socialt utsatta områden har mer än hälften av sexåringarna hål i tänderna, medan det i de områden som har högst socioekonomi, (många med hög inkomst och utbildningsnivå) endast är 15 procent.
– Låg socioekonomi är förenat med sämre hälsa generellt, och sämre tandhälsa. Det blir väldigt tydligt bland sexåringarna, säger Kerstin Gustafsson.
Hon anser att tandvården måste jobba mer i de områdena, men att det redan nu görs en hel del för att få till en förändring.
– Vi har till exempel startat två stycken Tandhus, ett i Hageby i Norrköping och ett i Skäggetorp i Linköping. Där är tanken att nå familjerna på ett lite annat sätt.
– Vi håller också på att dra igång en verksamhet där barnen får borsta tänderna på förskolan i vissa områden. På vissa ställen har vi återgått till fluorsköljning i skolan och vi har tätare kontakter med skolklasserna. Det är ett omfattande arbete som ingår i det vi kallar jämlikt vård. Där insatserna behövs bäst är där de ska ske, säger Kerstin Gustafsson.
Det viktigaste för att nå en förändring, menar hon, är att tandvården kommer i kontakt med familjerna när barnen är riktigt små.
– Vi kallar in dem när de är 18 månader och gör en riskbedömning. Hur stor risk är det att det här barnet utvecklar karies? Det fångar vi på kostvanor till exempel när vi pratar med föräldrarna. Vi vill vara tidigt ute.