Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Tredjedel av Norrköpings förtroendevalda ska bort

NORRKÖPING
Antalet förtroendevalda i Norrköpings kommun minskar vid årsskiftet med - en tredjedel.
I stället för nuvarande 386 förtroendeuppdrag blir det då bara 260 kvar.
Det går stick i stäv med socialdemokraternas utfästelser, när de tog beslutet om kommunens nya organisation.

Foto: Fotograf saknas!

Norrköping2002-08-20 00:00
I valrörelsen pågår viss munhuggning på riksnivå mellan socialdemokrater och moderater om lämpliga antalet förtroendevalda. Moderaterna vill minska med en tredjedel. Medan socialdemokraterna sedan flera år sagt sig vilja öka dem med 10.000.
I Norrköping är det hursomhelst moderaternas politik som genomförs - och det med socialdemokraterna i spetsen.

<b>Nämnder bort</b>
Till årsskiftet försvinner de nio kommundelsnämnderna, humanistiska nämnden och omsorgsnämnden.
I stället kommer då en barn- och ungdomsnämnd samt en vård- och omsorgsnämnd.
Samtidigt sker smärre förändringar i vissa befintliga nämnder - socialnämnden samt miljö- och stadsplaneringsnämnden ökas från 9 till 11 ledamöter, bygglovs- och miljöskyddsnämnden minskas från 11 till 9.
Hans Faxér, ansvarig på kommunstyrelsens kontor för organisation och utredningar, uppger att de nuvarande 386 förtroendeuppdragen kommer att minskas till 260 - vilket ju då råkar vara just en tredjedel (i Faxérs sifrror ingår då inte de 85 platserna i kommunfullmäktige).
I sammanräkningen av förtroendeuppdragen ingår ersättarna i nämnderna. Dessa har närvarorätt och får ofta rycka in; att vara ersättare är ett förtroendeuppdrag också det.
När kommundelsnämnderna slopades talades från socialdemokratiskt håll om att i stället inrätta en del beredningar under kommunfullmäktige.

<b>Ännu oklart</b>
Enligt Hans Faxér är det dock ännu oklart, hur det i realiteten blir med dessa beredningar.
Annars finns, efter lagändring från den 1 juli, nu möjlighet även för andra än fullmäktigeledamöter att sitta med i sådana beredningar. Teoretiskt skulle man alltså kunna få fram en del nya förtroendevalda på den vägen.
- Det har talats om beredningar med nio ledamöter av vilka då minst tre eller fem ska tillhöra fullmäktige, säger Faxér.
- Framför allt socialdemokraterna har varit inne på att så att säga kompensera förlusten av förtroendevalda genom sådana här beredningar. Men de verkar inte vara aktuella för mer än möjligen ytterområdena. Det finns också tveksamhet bland andra partier.
Ingenting är överhuvud taget beslutat. Men mer än kanske något tiotal nya förtroendeuppdrag verkar det - mot den angivna bakgrunden - under inga förhållanden kunna bli frågan om. Det blir alltså en mycket liten del av minskningen som vägs upp - om ens det.
Jättereduceringen av antalet förtroendeuppdrag går naturligtvis inte särskilt bra ihop med talet om 10.000 nya förtroendevalda - och heller inte med vad socialdemokraterna sagt lokalt i frågan.

<b>Skildes från frågan</b>
När Arbetarekommunens representantskap ställde sig bakom den nya kommunorganisationen, vilket då inte minst innebar att kommundelsnämnderna skulle slopas, betonades att:
"Antalet förtroendevalda bör även med ny organisation vara minst lika många som med dagens".
Billy Gustafsson var ordförande för Arbetarekommunen då, likaväl som han är det nu. Han är helt införstådd med citatet ovan.
- Visst sa vi så. Men med det skildes ju Arbetarekommunen, och därmed partiet, från frågan, som då gick över till fullmäktigegruppen och kommunalråden.
Billy Gustafsson hoppas fortfarande på beredningarna.
- För min del vill jag nog vänta och se hur hela pusslet ser ut, när det är klart. Även om de som sitter i beredningarna inte alltid kommer att fatta besluten kommer de i alla fall att vara med i beslutsprocessen.
- Och det är kanske det som är det viktiga, att många människor engagerar sig i kommunens beslut. Men sedan kan det ju alltid vara en definitionsfråga, om de då ska kallas förtroendevalda eller inte.

<b>Moderat trend</b>
I landet som helhet går trenden mycket klart moderaternas väg, och har så gjort länge.
Enligt tidningen Kommunaktuellt försvann under 90-talet 15.000 förtroendeuppdrag i Sveriges kommuner. Men därutöver så innebär nu redan tagna beslut, att ytterligare ca 1.500 uppdrag ska bort.
Av dem då, enligt dagsnoteringen, 126 i Norrköping. Som alltså, med råge, följer rikstrenden.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om