I december ska kommunfullmäktige ta beslut om huruvida man ska välja järnvägsspår i upphöjt läge vid den nya centralstationen eller inte. För att planeringen och byggnationen av Ostlänken ska kunna fortsätta måste kommunen ge besked till Trafikverket, för att tågen ska kunna börja rulla enligt tidplanen, alltså senast 2035.
– Det är århundradets investering i Norrköping, säger kommunstyrelsens ordförande Lars Stjernkvist (S) som tillsammans med kommunalrådet Kikki Liljeblad (S) och oppositionsrådet Fredrik Björkman (M) utgör förhandlingsdelegationen kring Ostlänken.
Tre alternativ för en stationslösning har tagits fram och kommunstyrelsen har nu gett klartecken för att de ska ut på rådslag, en dialog, med Norrköpingsborna.
– Vi ser gärna att vi har en samhällsutveckling som man har en ganska bred syn på, säger Fredrik Björkman och talar om finansiering och funktion som viktiga frågor, och en tung investering som förvandlar staden till en byggarbetsplats i 10-15 år och som kommer att påverka staden i hundratals år.
Den nya stationen ska ligga strax norr om dagens station i Butängen. Kommunen har tidigare förordat en upphöjd järnvägsanläggning. Nytt i underlaget är en beskrivning av de ekonomiska konsekvenserna för olika alternativ.
Alternativ A bygger på en upphöjd järnvägsanläggning, med järnvägspår på en bro, och stationsbyggnaden och passager för bland annat spårvägen, mot norra Butängen, under den.Trafikverket står för driften, efter att kommunen betalat för merkostnaden för det upphöjda läget. Frigör mest yta för stadsomvandling och ger mest exploateringsintäkter.
I alternativ B byggs järnvägen på marken, med flera broar och bussterminal, station och spårväg på en bro över spåren. Trafikverket står för byggandet av järnvägen, men kommunen får betala resten. Det är det dyraste alternativet på lång sikt.
Alternativ C, det billigaste, är markförlagd järnväg – men med färre passager och stopp för spårvägen. Järnvägen fortsätter att utgöra en barriär mot norra Butängen.
Ekonomidirektör Petter Skill talar om ett komplext projekt, med ett tidsperspektiv på 100 år, fram till år 2130. Det är först på lång sikt man ser skillnaderna mellan de tre alternativen, då man räknar in utgifter och inkomster. Utslaget på hela perioden blir nettoinvesteringsutgiften per år 50 miljoner för alternativ A, 75 miljoner för B och 40 miljoner för C.