Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Träning ingen medicin mot belastningsskador

NORRKÖPING
Forskare som hävdar att belastningsskadorna beror på att vi rör på oss för lite har fel. Vi slipper inte problemen med mer träning och bättre arbetsställningar.
Jörgen Winkel, professor vid Arbetslivsinstitutet, gjorde processen kort med dem som påstår att belastningsskador inte beror på arbetet utan på individen, att vi är soffpotatisar.

Norrköping2002-01-23 00:00
JANNE BERGLUND
Han var en av de experter som medverkade vid Metalls konferens om belastningsskador i Arbetets museum på tisdagen.
- Över hälften av dem som arbetar med montering har muskelbesvär. Det är ingen tvekan om att det är arbetet och arbetets organisation som är orsaken, sa Winkel.
Att belastningsskadorna fortfarande är ett jätteproblem inom Metall vittnade Stefan Lövén, biträdande ordförande i förbundet, om:
- Vi gjorde en undersökning 1988. Problemet är lika stort idag, om inte värre.
- Orsaken är utvecklingen av produktionssystemen. Uppsägningar driver upp aktiekurserna. Företagen måste visa plus-siffror varje minut, sa Lövén.
Jörgen Winkel pekade också ut arbetets organisation som den stora boven.
- Det räcker inte med en bra arbetsställning eller motion. det får förvånansvärt liten effekt. En kort tid med felaktig belastning är inte så farlig. Det är tiden som är viktig.

<b>A- och B-lag</b>
Ökad arbetsintensitet, underbemanning med övertid som följd, uppdelningen med A- och B-lag i arbetslivet är det som leder till skador.
Han hade exempel på företag där visserligen försäljningen ökade med 40 procent trots personalminskning med tio procent men där belastningsskadorna ökade sex gånger.
? 1996 fanns 3 miljoner fast anställda i Sverige.
? 1990 fanns det 3.7 miljoner.
Skillnaden är alla de som jobbar som inhyrd arbetskraft eller extraanställda som går in vid arbetstoppar.
- De inhyrda får göra de sämsta jobben. Det egna folket gör de mera kvalificerade uppgifterna.

<b>Helhetssyn</b>
Jörgen Eklund, professor verksam i Linköping, tecknade en liknande bild.
- Man ska inte romantisera hantverket men det finns mycket positivt där, sa han.
Helhetssynen, ansvar och befogenheter, målstyrning, återkopplingen (man ser resultat av det man gör), delaktigheten. Allt detta som är ingår i en bra arbetsorganisation.
Arbetsmiljön och bristen på trygghet är negativa faktorer.
Motsatsen till hantverket: s k lean production med effektiviteten och lönsamheten som ledstjärnor. Mer stress, högre arbetstakt, längre arbetstid är följder. Därmed mer belastningsskador.

<b>Kvalitetsrörelse</b>
Jörgen Eklunds slutsats är att den modell som är mest utvecklingsbar är vad han kallar "kvalitetsrörelsen". En arbetsorganisation som kombinerar arbetsgivarnas krav på lönsamhet/effektivitet med de anställdas krav på goda arbetsförhållanden och bra lön samt kundernas krav på kvalitet och lågt pris.
- Vi måste hitta en skandinavisk, humanistisk modell som betonar människans roll och delaktighet, sa Jörgen Eklund.
- Rationaliseringar kan göras på ett bra sätt. En offensiv kvalitetsutveckling kan minska riskerna om man använder kvalitetssäkringen som ett sätt att förbättra arbetsförhållandena och inte något som en konsult hittar på för att visa kunderna och sätter in i en jättepärm.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!