Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Traditionell ängsslåtter

Vyn minner om en tid som flytt: ängen som slås med liar och hästen dragandes vagnen som kör bort höet. Men det skedde i veckan som gick på ängen vid Bjärbytorpet som ett led i arbetet för att främja artmångfald.

Idylliskt. Hästen Lea låter sig väl smaka av det goda höet på ängen vid Bjärbotorpet innan arbetet tar vid igen.

Idylliskt. Hästen Lea låter sig väl smaka av det goda höet på ängen vid Bjärbotorpet innan arbetet tar vid igen.

Foto: Kommunen

NORRKÖPING2017-08-05 19:00

Det pågår ett arbete med att återskapa en traditionell slåtteräng vid Bjärbytorpet strax utanför Norrköping. I veckan som gick har det slagits med traditionella redskap, liar har svingats och hö har körts iväg med häst och vagn, precis som i gamla tider alltså. Så vad är det som händer?

– Bakgrunden är att vi fått i uppdrag av tekniska nämnden att restaurera en naturmiljö och då valde vi den tätortsnära slåtterängen vid Bjärbytorpet, berättar Marie Stafstedt Myhrman, ekolog på tekniska kontoret i Norrköping.

Det handlar alltså om ett långsiktigt projekt för att återskapa en klassisk slåtteräng med allt vad det innebär.

– Det kommer att ta flera år; vi började med en återställning så i april brände vi faktiskt av ängen för att få bort fjolårsgräset. Sedan har vi valt att återskapa den med hjälp av traditionell skötsel, det är det bästa för att nå artrikedom men så är det naturligtvis också roligt att göra det historiskt rätt också, säger Marie Stafstedt Myhrman.

Historiskt rätt är i det här fallet också en förutsättning för att nå det önskade resultatet: en mångfald av blommor, örter, fjärilar och andra insekter.

– Orsaken att den traditionella slåtterängen innehåller de arter den gör är att den brukades på ett visst sätt: I slutet av juli slogs höet, sedan torkade detta och togs in med häst och vagn så vi gör likadant, här vill vi efterlikna så mycket vi kan. Det är också viktigt att gräset skärs av med vass klinga som till exempel en lie för att uppnå ett bra resultat istället för att slitas eller rivas av.

Det finns också andra orsaker till att man använder häst förutom den historiska och traditionella biten.

– Häst och vagn är bra eftersom man inte kör sönder marken på samma sätt som med moderna maskiner, upplyser Marie Stafstedt Myhrman som berättar om hur man nu ska gå vidare med projektet.

– Vi fortsätter nästa år, poängen är att det ska slås varje år framöver. Det kommer att dröja innan det blir den stora artrikedomen vi eftersträvar men vi hoppas på fler typiska slåtterväxter redan nästa år.

Tanken är också att slåtterängen och torpet ska vara tillgängligt för kommuninvånarna framöver.

– Vi har inte kommit så långt i planeringen än men kanske kan vi göra ett årligt jippo med en slåtterdag som man kan besöka om intresse finns, säger Marie Stafstedt Myhrman.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om