Fyra av männen får nu minimistraffet på två års fängelse medan de två övriga får något mindre sänkningar av straffen.
Åklagaren Torsten Angervåg som tidigare under lång tid tjänstgjort som chefsåklagare i Norrköping reagerar mycket starkt på hovrättens straffsänkning.
– Hovrätten anger inga tydliga skäl för att sänka straffen ner till miniminivån. Redan tre års fängelse var i lägsta laget. De första som dödes för grovt blåljussabotage i Norrköping fick fem år och det är faktiskt ingen större skillnad på innehållet i gärningsmannabeskrivningarna i de båda rättegångarna, säger Angervåg till Folkbladet.
Torsten Angervåg, som sedan ett par veckor tillbaka arbetar i den nya Riksåklagarens verksledning, anar en trend av sänkta straffnivåer när det gäller grovt blåljussabotage.
– Det skickar helt fel signaler såväl till eventuella efterföljare som till alla de poliser som med fara för sina egna liv stod upp för grundlagens yttrande- och demonstrationsfriheter under påskhelgen för två år sedan, säger Torsten Angervåg och påminner om att straffskalan för grovt blåljussabotage sträcker sig ända upp till livstid.
Göta hovrätt avvisade också det skadestånd till två poliser som Norrköpings tingsrätt beslutade om i sin dom den 7 juli 2023.
– Vilket jag tycker är rent stötande. Förvisso är ju blåljussabotage ett brott som riktas mot staten och inte mot enskilda. Men staten företräddes under påskupploppen av poliser som fick stenar och molotovcocktails kastade mot sig just därför att de var poliser i statens tjänst, säger Torsten Angervåg.
Han anser att trenden av sjunkande straff går på tvärs mot lagstiftarens intentioner med den nya lagen (2020) mot blåljussabotage. Angervåg pekar på att det speciella med den nya lagen är att det sammanhang som en gärning har utförts i har stor betydelse vid den rättsliga bedömningen av gärningens allvar.
– Den som bevisligen deltar i en händelse där det helt likgiltigt för konsekvenserna och helt hänsynslöst kastas stenar och brinnande föremål mot poliser är kort sagt delaktig i ett grovt blåljussabotage. Lagstiftarens avsikt var att underlätta för polis och åklagare att ingripa på ett kännbart sätt mot den här sortens grova gruppbrottslighet. Nu finns det nog anledning för riksdag och regering att förtydliga och skärpa lagtexten, säger Torsten Angervåg till Folkbladet.