– Vi vet ju, att vi i jämförelse med riket har låg ersättningsnivå. Vi har skolor, som har bekymmer med att få pengarna att räcka. Att rektorer tycker att elevpengen är låg kommer därför inte som någon överraskning, säger Mats Olsson.
För denna utvärdering av de ekonomiska resultaten för de 198 enheterna inom barn- och ungdomsnämndens område har Rolf Adolfsson svarat. Den redovisades i måndagens Folkbladet.
Det handlar här om förskolan upp till och med nian. Utvärderingen baseras på analys av skriftligt material men även intervjuer med 19 förskolechefer och rektorer.
Något som lite i skymundan ökat skolornas utgifter har med övertalighet att göra. Förut hamnade anställda, som i samband med nedskärningar blivit (som termen lyder) övertaliga, i en gemensam pool där kommunen centralt stod för lönerna.
Nu stannar övertaliga kvar inom arbetsplatsen och dess budget tills de hittat ny arbetsplats. I värsta fall kan detta bli ända till nästa hösttermins början.
Bakgrunden är här, enligt Mats Olsson, att man nu har helt annan rörlighet mellan tjänster i kommunen än tidigare. Barnantalet ökar i både förskola och skola, och dessutom är pensionsavgångarna framöver stora. Det finns gott om tjänster, som blir lediga.
– Lediga tjänster presenteras också mycket tidigare. Idag är det upp till var och en att leta efter lediga tjänster. Chefen måste också förklara för den övertalige, att nu gäller det att aktivt söka.
Om den alltför lilla tilldelningen av tilläggsbelopp för resurskrävande barn säger Mats Olsson, att detta är direkt kopplat till lagstiftningen.
– Här kanske det inte i första hand handlar om inlärningssituationen, utan om andra insatser. Det kan vara funktionshinder av medicinsk karaktär. Det är fall, där skolan måste sätta in resurser på barnets själva varande i skolan.
Sådant omfattas inte av tilläggsbeloppen från barn- och ungdomsnämnden. I stället blir det upp till den enskilda skolan att klara det hela inom ramen för den egna budgeten. I princip detsamma kan gälla för personliga assistenter.
Ett antal enhetschefer har påpekat, att de har alltför dåliga kunskaper om ekonomi. Då är det inte så lätt att greppa det ekonomiska läget. Enligt Mats Olsson är man medveten om problemet och har också börjat vidta åtgärder.
– Men den här resan är ganska lång. Till de här tjänsterna efterfrågar vi ju heller inte främst några välutbildade ekonomer. Utan det är ju andra kompetenser, som vi söker i första hand, säger skolchefen.