Till slut började hon hallucinera
Susanne Sjöstrand låg i tre dygn med brutet ben och väntade på operation. Ingen visste när hon skulle opereras och därför fick hon varken äta eller dricka. Till slut blev hon uttorkad och började hallucinera.
Smilla gillar fortfarande att leka med bollen, trots att det var den leken som fick matte Susanne Sjöstrand att bryta benet. FOTO: NICLAS SANDBERG
Foto:
Som vanligt lekte hon med hunden och kastade i väg en boll.
- Men jag var väl lite stressad inför skolavslutningen, både mina barns och den i Smedbyskolan, där jag jobbar, berättar hon. Därför var jag inte så uppmärksam.
Smilla kom i hög fart och sprang rakt på Susanne.
- Jag kände direkt att det var något konstigt med benet, att något hänt. Men jag trodde att det bara var stukat.
Hon tog sig hem till huset.
- Det är ju så med både människor och djur, när något händer vill man hem. Och jag ville ju gå på ungarnas skolavslutning.
Men istället blev det akuten på Vrinnevisjukhuset.
- Jag kom dit klockan klockan tre på eftermiddagen.
Först klockan åtta på kvällen fick hon träffa en läkare.
- Han sa att det inte var ett vanligt benbrott och att jag var tvungen att opereras.
Kaos på akuten
Susanne skickades till Linköping och kom dit vid midnatt.
- Det var kaos på akuten i Norrköping. Jag tyckte synd om personalen. Alla var så snälla och rara, men helt sönderstressade.
När Susanne kom till Universitetssjukhuset i Linköping fick hon veta att hon inte kunde opereras på natten, men att det nog blev operation dagen efter.
- Jag fick fasta inför operationen, men det blev ingen operation den dagen heller. Den här skadan kunde man ligga med en vecka utan att det blir farligt, fick jag veta. Men jag hade ont och det var psykiskt jobbigt att bara ligga och vänta.
På fredagsmorgonen kände sig Susanne yr och hon hade ont i huvudet.
- Jag har aldrig tidigare varit så törstig. Hela allmäntillståndet var påverkat. Till slut såg jag Coca Cola-burkar dansa omkring i rummet.
Först då fick Susanne dropp. Men hon var tvungen att själv be om det.
- När sköterskan skulle sätta nålen fanns det inga vener att sticka i. Hon försökte åtta gånger innan hon gav upp.
En narkossköterska fick komma och sätta nålen.
- När jag undrade varför de inte hittade några vener att sticka i, fick jag veta att det blev så när man var uttorkad.
Eftersom ingen visste när operationen skulle ske, fick Susanne varken äta eller dricka någon av dagarna. Först sent på kvällen när det stod klart att det inte skulle bli någon operation den dagen fick hon lite nyponsoppa och en smörgås.
- Aldrig har något smakat så gott som den där nyponsoppan.
På lördagen rullades Susanne ner till operationsavdelningen.
- När jag kom dit frågade narkossköterskan om läkaren varit och pratat med mig och berättat att de var tvungna att ta ben från höften och placera i mitt ben. Nej, det var förstås ingen som varit och pratat med mig. Efter tre dygns oro och väntan bröt jag fullständigt ihop.
Operationen gick ändå bra, även om hon hade väldigt ont efteråt. Och efter en vecka fick Susanne åka hem till Norrköping. Sommaren har hon tillbringat på kryckor.
- Jag har inte fått stödja på benet. Men snart hoppas jag att jag slipper kryckorna och kan börja träna upp benet. Det har läkt bra.
Smilla, som är orsaken till olyckan, svansar runt Susanne hela tiden.
- Hon har inte vikit från min sida sedan jag kom hem.
Susanne är sjukskriven september ut.
- Sedan hoppas jag kunna börja jobba igen. Jag har världens roligaste jobb på Smedbyskolan, där jag är extraresurs i en klass och även jobbar på fritids.
I dag känner hon sig bra och har lagt den jobbiga tiden bakom sig.
- Men när jag pratar om det känner jag hur det kommer tillbaka. Det var väldigt traumatiskt att ligga där och vänta. Innan jag var opererad kunde jag ju inte se framåt. Jag låg och tittade på mitt trasiga ben hela tiden. Och fick bara mer och mer ont, trots morfin.
- Personalen var fantastisk och tyckte också att det var förskräckligt att jag fick ligga så länge och vänta. Anledningen till att jag vill berätta om det här är att jag hoppas att ingen mer ska behöva uppleva den här långa väntan på operation.
Så jobbar vi med nyheter