Enligt häktningsframställan till Norrköpings tingsrätt är kvinnan, som är i 50-årsålden, på sannolika skäl misstänkt för 23 fall av bedrägeribrott, samt 15 fall av grovt bidragsbrott under perioden 20 februari 2018 till 22 mars 2021.
Även kvinnans dotter har häktats. Hon är på sannolika skäl misstänkt för elva grova bedrägeribrott samt 15 fall av grovt bidragsbrott under perioden 1 februari 2019 till 28 februari 2021.
Folkbladet har tidigare skrivit om kvinnan som 2021 fick ett återkrav från Försäkringskassan på hela 13,5 miljoner kronor för felaktiga utbetalningar. Enligt kassan fick kvinnan, som innehaft politiska uppdrag i Norrköping som nämndeman, assistansersättning i närmare tio år utan att ha rätt till det. Utbetalningarna gjordes under perioden maj 2011 till februari 2021, då de stoppades.
Kvinnan överklagade emellertid till Förvaltningsrätten som i november förra året sänkte återbetalningskravet rejält till betydligt mer hanterbara summan 227 115 kronor.
Utredare för ekobrott har också fördjupat sig i fallet. Vad som föranlett misstankarna om oegentligheter vill inte åklagaren gå in på.
– Men vi har valt att titta på en period där vi bedömer att bevisläget är gott, mellan 2018 och 2021, säger Sabina Eklund, åklagare vid ekobrottskammaren i Linköping.
Försäkringskassan fattade redan för några år sedan misstankar om att kvinnan inte alls var lika märkt av sjukdom som hon gjort gällande – och som hon kunnat kvittera ut stora pengar för som skulle användas för att avlöna vårdassistenter.
Under andra halvåret av 2020 gjorde polisen 22 observationer av kvinnan och rapporten var början till slutet för bidragen från Försäkringskassan.
Enligt polisen rörde sig kvinnan obehindrat och kunde utföra normala vardagsaktiviteter. Hon kunde även iakttas på en arbetsplats där hon utförde diverse sysslor. De spionerande poliserna kunde aldrig se att någon assistent fanns nära för att hjälpa henne med olika saker.
Man såg att hon ibland använde sin permobil, men endast då utomstående kunde observera henne.
Själv hävdade hon att hon behövde dygnetrunt-hjälp med de mest basala saker på grund av sin sjukdomsbild. Ibland mådde hon lite bättre, ibland sämre.
Fast åklagaren låter säker på sin sak.
– De här lönerna som skulle användas för assistans har gått till andra saker, menar Sabina Eklund.
Att de båda kvinnorna, mor och dotter, häktats efter så lång tid beror på att åklagaren ser en risk för att de misstänkta annars kan undanröja bevis eller på något annat sätt försvåra utredningen.
– Det är först nu de förstått att de är misstänkta för brott, därför begärde jag häktning, säger Eklund.
Vad händer nu?
– Nu fortsätter vi med olika utredningsåtgärder och analyserar de beslag vi säkrat.
Hur ställer sig kvinnorna till brottsmisstankarna?
– De förnekar brott.
Inom 14 dagar måste åklagaren bestämma om mamman och dottern ska släppas eller om hon ska begära ny häktningsförhandling.
Folkbladet har varit i kontakt med en högt uppsatt företrädare för partiet där kvinnan varit verksam fram till för några år sedan.
– Jag är jätteförvånad över att hon är häktad och misstänkt för de här brotten, säger politikern som inte haft några dubier kring att kvinnan verkligen var handikappad på grund av sin sjukdom.