Sen ungefär ett år tillbaka finns Tandhuset i Folktandvårdens lokaler i Hageby. En stor kanin pryder dörren till väntrummet.
– Det är Långöra som bor här. Tanken är att det inte ska se så "tandläkarlikt" ut, säger Annika Hurtig, chef på Folktandvården i Hageby.
I väntrummet kliver man in i Långöras värld, här ska barnen komma i kontakt med tandvården på ett avslappnat sätt, och kunna sysselsätta sig medan föräldrarna får information om kostvanor och tandhygien. Det finns också ett mottagningsrum, men utan den annars obligatoriska tandläkarstolen.
– Det här bygger på en idé som startade för 15 år sen i Rosengård i Malmö. De hade identifierat ett problem med att många barn hade karies i området. Syftet är att nå barn och familjer tidigt så att man kan förändra beteenden och att barnen ska slippa att få karies, säger Annika.
Konceptet plockades upp av Region Östergötland och nu finns Tandhus i Hageby och Skäggetorp i Linköping. Dit kallas familjerna i området när barnet är 18 månader.
– Jag börjar med att prata kring vanor i familjen, både kostvanor och om tandborstning. Sen undersöker jag barnet i munnen och gör en riskbedömning, säger Maria Daréus, tandsköterska på Tandhuset.
Enligt siffror från Region Östergötland har mer än hälften av sexåringarna i de mest socialt utsatta områdena hål i tänderna. Det kan jämföras med 26 procent i länet i genomsnitt. Annika berättar att det inte är ovanligt med karies hos 18-månadersbarn, och att hon flera gånger varit med om att få dra ut tänder på 2-3-åringar.
– Tänderna var helt förstörda av karies och barnet fick värk och infektioner. Det var bara rötterna kvar på framtänderna och jag fick ge lugnande och sen ta bort dem. Man klarar sig utan tänder men det är ju extremt tråkigt och sorgligt, säger Annika.
Var beror det på att just de här områdena är så drabbade?
– Okunskap framför allt, säger Maria.
– Här har människor olika bakgrund och kommer från olika länder. Många kanske bor ihop med mor- eller farföräldrar och det finns en kultur av att ge barnen socker tidigt. Om de vänjer sig vid det är det svårt att vänja sig av med. Det är inte så roligt att få vatten om man är van att få juice eller cola, säger Annika.
För mycket amning är också ett problem.
– Det kan vara att de använder amning som en tröst, och det är mycket socker i bröstmjölk. En del kan också få amma på natten när de samsovit, säger Maria.
– Tänderna hinner inte återhämta sig då, och på natten är tänderna extra känsliga. Vi är inte gjorda för att äta på nätterna, säger Annika.
Vilka reaktioner brukar du få när du träffar familjerna?
– Många är positiva till miljön och tycker det är fint. Sen är ju många omedvetna om sånt som att borsta tänder till exempel. Men de är mottagliga. Det är ofta som jag får gehör och att de tar det till sig, säger Maria.
Efter ett besök bokas ett uppföljningsmöte, ofta efter två till tre månader. Även om det svårt att se någon skillnad i munnen på barnen på den tiden berättar de flesta att de på något sätt lyckat förändra sina vanor.
Maria känner att det är ett viktigt jobb hon gör.
– Jag vill ju nå fram. Det handlar om att ändra en hel familjs beteende och komma in i deras rutiner.
– Förhoppningen är fler friska barn och att de ska slippa få ont i tidig ålder, säger Annika.