Andra säger nätdroger, internetdroger och forskningskemikalier, eller använder engelska uttryck som research chemicals, rc-droger, designer drugs och legal highs. Kärt barn har många namn och de här substanserna är minst sagt populära hos missbrukarna.
Exempel på nätdroger är, enligt sajten Drugsmart, olika rökmixar som Spice, syntetiska cannabinoider och katinon-derivat (MDPV, mefedron) med mera.
Många frågar sig hur produkterna kan finnas så lättillgängliga och det enkla svaret är att svensk lagstiftning inte räcker till.
Folkhälsomyndigheten har ett evighetsarbete i att klassificera nya ämnen och i slutändan är det regeringen som beslutar om en substans ska regleras.
I januari förra året fördes 17 nya ämnen upp på narkotikalistan och socialminister Lena Hallengren uttalade sig apropå kriget mot drogerna:
– I kampen mot narkotika behöver vi se till att även nya droger narkotikaklassas. Varje människa som dör i överdos är en tragedi och vi måste göra vårt yttersta för att minska dödligheten, sa ministern på regeringen.se.
Den ständiga förändringen av nätdrogerna medför svårigheter till exempel vid utredning och bedömning av vård- och behandlingsinsatser.
Andelen människor som dör av droger i Sverige är högst i Europa, enligt en rapport från EU:s narkotikabyrå i höstas. Sverige hade då 81 dödsfall per miljoner invånare, vilket är nästan fyra gånger högre än genomsnittet i unionen.