Kunden Henrik Luks tar sikte på Coop Extras fruktavdelning för att leta efter meloner till extrapris.
Han beskriver sig som en ganska petig kund med bra koll på kvalitet, och en granskande blick på bäst-före-datum.
- Men jag har inget emot sänkt pris på mjölk som håller sig flera dagar efter utgånget datum. Däremot skulle jag aldrig köpa blandfärs sista dagen. Och handen på hjärtat så brukar jag alltid ta det mest nybakade brödet, men det borde man väl inte göra egentligen, säger han innan en utvald melon läggs i kundvagnen.
Noggranna kunder
Henrik Luks är inte ensam om att vara en medveten konsument, och för att kunna erbjuda färska varor i välfyllda hyllor tvingas butikerna ofta köpa in fler varor än vad som kan säljas.
För Coop Extras del innebär det att hundratals kilo mat måste slängas varje vecka.
- Kunderna är mycket noggranna och det tycker jag är bra. Vi vill inte sälja varor som är dåliga, men jobbar mycket med rutiner för att undvika svinn. En välskött butik märks i försäljningen, säger butiksföreståndare Annika Selerud och visar hur utsorterat kött, kantstött frukt och rädisor med lite slokande blast samlas i butikens kylrum.
I jakten på svinnet datumkontrolleras grönsaker, kött och fisk varje dag. Kylkontrollen är strikt och man har, till skillnad från många andra handlare, inget emot att dumpa priset när sista förbrukningsdagen närmar sig.
- Nej, vi tycker det är bättre än att slänga mat. Och då kan våra kunder passa på att fynda. Vi skänker också bort en del frukt och bröd till jägare.
"Kolossala belopp"
Enligt branschorganisationen Svensk Dagligvaruhandels beräkningar motsvarar matsvinnet två-sju procent av de svenska livsmedelsbutikernas varuvärde varje år.
- Två procent av handelns omsättning motsvarar ungefär 4 miljarder kronor. Det är kolossalt mycket pengar, men jag tror att det är svårt att komma under två procent, eftersom butikerna måste ha rikligt utbud av frukt och grönt där hanteringen även påverkas av självplock. Men ligger man över två procents svinn, som man kan ta igen på ökade priser, riskerar man att tappa kunder, säger organisationens vd Thomas Svaton.
Men bland de stora livsmedelskedjorna i Norrköping vill man ogärna prata om hur mycket svinnet årligen kostar.
- Det handlar om miljontals kronor, men då räknar jag även in stölder. Men skulle vi ha noll i matsvinn innebär det att produkter tar slut, och det är inte heller bra så länge man vill upprätthålla en bra service, säger butiksföreståndare Thomas Pernerud på Ica Kvantum i Hageby.
Sorteras ut
Varje morgon sorteras utgångna eller ofräscha produkter ut, och transporteras bort för att bli sopor till energiåtervinning.
- Vi får ju inte göra något annat trots att mycket av maten fortfarande är okej att konsumera. Man skulle kunna ha en deal med bönder som kunde använda maten till djuren, men det får man inte enligt den svenska lagen. Det är helt befängt, säger Thomas Pernerud.
Förbättrad kontroll
Butikerna arbetar nu intensivt för att balansera varuinköp och försäljning. På livsmedelsjätten Coop Forum har man nyligen gått från manuell till automatisk orderstyrning via kassasystemet.
- Det kommer att dra ner svinnet, och till hösten får vi även automatorder för färskvaror, säger Jonny Taleman, säljchef för livsmedel.
För att uppmuntra till bättre kontroll av varorna på mathyllorna, måste butikens olika avdelningar även hålla sig inom en strikt kostnadsgräns för hur mycket som kastas.
- Klarar man inte maxkostnaden en vecka, måste det tas igen nästa vecka. Vi måste även ställa oss frågan varför vi slänger tio paket korv, till slut kanske den måste bort ur sortimentet.