Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Svampar hotar vetet

Den östgötska veteskörden hotas av svampsjukdomen dvärgstinksoten.  I Sörmland har smittan upptäckts på tre gårdar och Jordbruksverket befarar att dvärgstinksoten redan finns i Östergötland. - Jag hoppas vid Gud att dvärgstinksoten inte finns i mitt vete, säger Håkan Hagberg, lantbrukare på Styrstad Tornby Gård i Norrköping.

På fredag ska veteodlaren Håkan Hagberg se över sina fält. Har vetet angripits av dvärgstinksoten är risken stor att det inte går att sälja till annat än etanoltillverkning.

På fredag ska veteodlaren Håkan Hagberg se över sina fält. Har vetet angripits av dvärgstinksoten är risken stor att det inte går att sälja till annat än etanoltillverkning.

Foto: Andreas Skogh

Norrköping2010-08-05 03:00
Sara Samuelsson
Han står mitt i vetefältet och drar handen genom axen. Om 14 dagar ska vetet skördas och förutom väder och vetepriser har han nu ännu ett bekymmersmoln över sig. Svampsjukdomen dvärgstinksoten har upptäckts på platser i Sörmland och risken finns att även östgötska fält drabbats.- På fredag ska jag få hjälp av inspektörer att se över fälten. Om jag drabbats skulle jag förlora väldigt mycket pengar, säger han.Luktar gammal sill
Dvärgstinksot är inte farligt i sig men sporerna från svampen gör vetet illaluktande och obrukbart till livsmedel och i värsta fall även till foder.- De säger att det luktar som riktigt gammal sill och det är inget vete man vill ha i brödet. Det enda jag kan tänka mig är att det skulle kunna användas till är etanoltillverkning.Dvärgstinksoten angriper veteplantorna och omvandlar kärnorna till stinkande sotmassor. De angripna plantorna blir lägre än det friska vetet, istället för 70-80 centimeter blir de 20-30 centimeter höga. Smittan sprids av sporer från angripna plantor som när man tröskar sprids med vinden och hamnar på marken eller i utsädet. Försent att stoppa
1994 drabbade flera gårdar i Östergötland och i mellersta Sverige av smittan. Enligt Alf Djurberg, agronom på Jordbruksverket är det inte konstigt att den kommer tillbaka just nu då förra höstens gynnsamma temperaturer och snötäcket i vintras liknade klimatet 1994. - Finns smittan i Östergötland har den funnits sen i höstas och när dvärgstinksoten väl angripit vetet finns det inte mycket man kan göra. Antingen finns den eller så finns den inte, men vi vill uppmana alla lantbrukare att gå ut och titta på sina fält, säger han.Kemikalier
- De ställen i Sörmland där man hittat smittan har varit utsädesodlingar där personer gått på fälten just för att leta efter sjukdomar. Det är väldigt ovanligt att man upptäcker dvärgstinksoten innan man tröskar eftersom det är då man känner lukten, men då är det ju så dags. Det man kan göra för att undvika att smittan sprids är att behandla utsädet med kemikalier och när man väl fått smittan får man försöka skilja den friska skörden från den sjuka annars förstör man alltihop, säger Alf Djurberg.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!