Studerar regionernas Europa
- Att vara doktorand är egentligen inget märkvärdigt. Det säger Josefina Süssner som hamnade på Campus Norrköping 1999 då Tema Etnicitet startade. Hon hade tidigare aldrig satt sin fot i staden Norrköping, men trivs väldigt bra.
Född: 1973 i Kungsbacka
Civilstånd: Är gift och har ett barn som är ett halvt år gammalt
Utbildning: Har läst samhällsvetarlinjen vid Lunds universitet med kulturgeografi som huvudämne.
Intressen: Rider gärna, men just nu tar barnet mycket tid.
Vision: Att kunna göra skillnad. De hon gör är inte bara för eget nöjes skull utan hon vill också att det ska kunna påverka samhället till att bli bättre.
Hemsida: www.temaetnicitet.net
- Innan jag började studera hade jag en viss syn på universitetsvärlden. Den verkade så speciell och nästan farlig. Ingen i min familj har läst vidare så jag har inte någon sådan bakgrund med mig. Men bilden jag hade av universitetet stämde inte.
Josefina läste samhällsvetarlinjen i Lund och under studierna i huvudämnet kulturgeografi började hon att intressera sig för politisk geografi. Hon funderade bland annat över vilken betydelse framväxten av starka regioner i Europa kunde få.
<b>Inte lätt få doktorandtjänst</b>
Att få en doktorandtjänst där hon kunde studera just detta var inte lätt. Men när Tema Etnicitet startade i Norrköping, och hon dessutom såg att Rune Johansson var en av professorerna, sökte hon dit med en gång. Hon visste att Rune Johansson hade stora kunskaper om regioner och regionalism.
Tema Etnicitet startade sin verksamhet 1999 och ett femtontal doktorander vid institutionen studerar sådant som rasism, diskriminering, integration och asyl- och flyktingpolitik. Alla sitter inte i Norrköping och finansiering får de från olika håll. Josefina finansieras av institutionen.
Utgångspunkten för Josefinas forskning är att nationalstaten i dag minskar i betydelse och regionerna mer inflytande istället. När makten förflyttas åtföljs det ofta av kampanjer och insatser som ska få de boende i området att känna sig mer som regioninvånare. Man vill helt enkelt få en stark uppslutning bakom regionen.
<b>Fara i ett exkludera</b>
- Det finns många positiva saker med det här, men faran ligger i att man exkluderar dem som inte hör hemma i regionen. Alla som inte är födda på orten, de som har annan bakgrund än vad man bör ha och så vidare. Bilden av regionmedborgaren blir väldigt stereotyp.
De frågor hon säller är: Hur framställer man sig själv och sitt eget jag i dessa regioner. Och vem är "jag" och vem är "de andra"?
Josefina har tillbringat den första tiden med att läsa väldigt mycket teori. Hon har också följt med i den politiska debatten. I höst ska hon bland annat göra en del intervjuer med politiker på regional nivå i Norrbotten. Och om ett år är det dags att ta sig an Tyskland.
<b>Plumpa formuleringar</b>
- Det finns både likheter och skillnader mellan norra Tyskland och norra Sverige. Historien skiljer sig enormt åt men de båda regionerna är annars ganska lika. De är perifera, har sämre ekonomi, högre arbetslöshet och sämre kommunikationer.
Redan i dag har hon hittat en del plumpa formuleringar i dokument från regionerna.
- Men det innebär inte att jag åker och träffar regionalpolitiker med en förutfattad mening. Jag vill undersöka om man menar det som står eller om det mer har hamnat där av obetänksamhet, säger hon.
20 procent av arbetstiden undervisar hon eller handleder studenter. Varje arbetsdag är olik den andra.
- Ibland är jag på biblioteket och letar litteratur. Andra dagar sitter jag på mitt arbetsrum och bara skriver. Det beror på vilket skede i avhandlingsarbetet som jag befinner mig i.
<b>Omvärdering nödvändig</b>
Vissa arbetsdagar känns arbetet tyngre än andra, erkänner hon.
- Man kan ha kommit in på ett visst tankespår, men sedan upptäcker man att allt måste omvärderas. Då är det bra att ha handledare och kollegor att diskutera med.
Vad som händer när hon är klar om fyra år vet inte Josefina.
- Jag tar de här åren för sig och sedan får jag se. Så länge det är roligt att forska vill jag fortsätta med det om det är möjligt.
Kanske blir det alltså en fortsatt karriär inom universitetsvärlden. Annars finns möjlighet att få arbeta som sakkunnig på olika myndigheter eller hos något internationellt organ.
- Vore jag bara intresserad av att ta min examen skulle fem års doktorandstudier kännas långa. Men nu tänker jag ha roligt under tiden, då min forskning är både spännande och intressant, säger Josefina Süssner.
Folkbladets serie om doktorander på Campus fortsätter. Näst på tur står Josefina Süssner, som ägnar sin forskning åt regionernas makt i norra Tyskland och norra Sverige. På våning 5 i huset Spetsen vid Skvallertorget tillbringar hon sina arbetsdagar. Institutionen går under namnet Tema Etnicitet.
Så jobbar vi med nyheter