Filipssons förslag: Ett kulturcentrum på pålar, med gångstråket under, och på andra sidan ett orangeri och en kafébyggnad.
Rune Filipsson, 81, har arbetat som stadsplanearkitekt i Helsingfors. För att sätta lite fart på kommunledningen i Norrköping har han på eget bevåg skickat in ett förslag om hur han tycker att Strömsholmen ska användas och gestaltas. Han har inspirerats av minnen från hemstaden, och artiklar i NT, som han läser på nätet.
Den gång- och cykelbana som idag korsar Strömsholmen kallar han stråket. Ett koncentrerat uppförande av byggnader längs med och över stråket berikar användningen av holmens öppna plats och lämnar strandvegetationen intakt, menar Filipsson.
Väster om stråket föreslår han att det ska uppföras en värdig och publik byggnad, som han kallar "Ark". Arkens bärande konstruktion, skrovet, vilar på pelare ovan mark och det sträcker sig tvärs över holmen samt bildar kolonnad över stråket, så man går under en del av byggnaden.
Arken skulle vara ett kulturcentrum, för konst, musik och teater. Den täckta platsen under skrovet blir en plats för sång och dans. Och öster om stråket, på andra sidan gångbanan, mot roddklubben, tänker sig Filipsson ett orangeri, med en anslutande kafébyggnad.
Rune Filipsson, född 1939, säger att hans bror berättat om hur deras mamma tog ut dem på Strömsholmen för att äta glass på somrarna under de tidiga krigsåren. Då fanns det ingen byggnad kvar, restaurangen brann 1939. Han har också som tonåring visats i området.
Sedan 1960-talet bor Filipsson i Finland, men följer vad som skrivs om Strömsholmen. Han tycker om den nya smäckra bron som gör att Strömsholmen blir en länk mellan Saltängen och gamla staden.
Han tycker att det vore ett misstag att binda sig vid att sätta en ny byggnad på samma ställe som den gamla restaurangen. Det skulle ta upp mycket plats utmed Strömsholmens norra sida.
– Istället ska man vrida på huset och sätta det tvärs över holmen, säger Rune Filipsson.
I och med att byggnaden, Arken, skulle vila på pålar, ger det en bättre överblick och trevligare färd genom Strömsholmen, via broarna, utan att ta bort något från den öppna platsen, menar han.
Filipssons skissförslag för Strömsholmen i sin helhet, med kulturcentrum, (entrén märkt med E), orangeri ( G) och kafé (I).
Han har som beskrivet också med ett kafé, men anser att det måste finnas andra verksamheter också på Strömsholmen, året runt, för att man ska få ekonomi i en servering.
År 2026 vore en bra tidpunkt för invigning för nya Strömsholmen, 120 år efter Norrköpingsutställningen 1906, tycker Filipsson.