För mig är teckningar en oerhört stor inspirationskälla. En ruskigt bra bild kan till och med få mig på riktigt bra humör. Vår sinnesstämning påverkas ju nämligen av bilder och saker vi ser. Visste du det?
Ser man en bild på ett barn som gråter så kommer det automatiskt att väckas en känsla inom en. Man sympatiserar antagligen med den lille gråtsprängde som nog önskar att mamma var där. Likaså kan man bli glad inombords av att se någon skratta och ha kul på en bild.
Det är därför jag gillar att teckna och se andras verk. Man kan skapa precis vad som helst och förmedla vilka känslor man vill genom att bara dra några streck på ett papper. Man ser hur något gradvis börjar växa fram och med ett handsvep kan man förändra bilden totalt.
Jag kan också bli fascinerad av hur fullkomligt klockrena vissa teckningar är ibland. Det behöver inte vara en fråga om teknisk skicklighet utan att något med bilden helt enkelt bara berör en och väcker en känsla.
Inte heller behöver man kunna teckna för att ändå tycka om det. Jag menar, konst är ju relativt beroende på vem man frågar. Vem säger att det är fel att rita streckgubbar?