Stort forskningsprojekt kring glutenintolerans
Just nu genomförs en massundersökning av 8 000 elever i årskurs 6 på fem platser i Sverige. Forskare vill ta reda på hur vanligt glutenintolerans (celiaki) är bland landets tolvåringar. I Norrköping medverkar cirka 800 barn i studien.
Det kändes inte. Det tyckte Nadine Näs efter provtagningen. Sjuksköterskorna Gudrun Hellgren och Ann-Catrin Andersson ska beta av 32 kommunala grundskolor, för att ta blodprov på cirka 800 elever i årskurs 6. Foto: Janne Forsby
Foto: Forsby Jan
Orsaker till den höga siffran förklarades bland annat av att många föräldrar hade fått rådet att vänta med att ge sina spädbarn mat med gluten i. När de sedan introducerade mjöl i kosten, så hade dessutom ofta amningen upphört. Även barnmatsindustrin hade förändrat innehållet i sina produkter, från att använda mindre protein (bland annat mjölk) till mer mjöl.Nu upprepas samma studie, främst för att forskare vill undersöka om de gynnsammare förutsättningarna har gett resultat. Sedan 1996 rekommenderar BVC att mat med gluten i, införs i mindre mängd tidigare i spädbarnens kost och gärna samtidigt som barnen fortfarande ammas, eftersom amning anses ha en skyddande effekt.I Norrköping medverkar ungefär 800 elever i studien. Det är barnen som tillsammans med sina föräldrar, bestämmer om de vill delta. Forskningsprojektet leds från Umeå och av Anna Myléus, som är doktorand och AT-läkare. Hennes handledare är Anneli Ivarsson, överläkare och docent.- Den högsta förekomsten av glutenintoleranta i Europa finns i Sverige, Finland och i Italien, säger Anna Myléus. Generna spelar in
Hon konstaterar att genetiken spelar roll, för om man kommer att utveckla celiaki. Men den här genetiska uppsättningen finns hos 30 procent av befolkningen i Sverige medan det bara är tre procent som får celiaki. Så förutom att generna spelar in, så är det hur vi lever och i vilken miljö som istället verkar vara avgörande för vilka som utvecklar celiaki, konstaterar Anna Myléus.I Norrköping är Lotta Högberg och Lars Stenhammar vid barn- och ungdomskliniken på Vrinnevisjukhuset ansvariga läkare för studien.- Går man omkring med obehandlad celiaki kan man få ganska mycket problem med hälsan på sikt, som depression och barnlöshet. Det finns många människor som går omkring med diffusa symptom. De känner sig trötta och har kanske blodbrist berättar Lars Stenhammar, docent och överläkare.Många olika symptom
Problemet med just glutenintolerans är att de symptom, som människor uppvisar ofta varierar mycket. Inte alla som drabbas tappar vikt eller har problem med magen. Det finns de som har mindre uttalade symptom, konstaterar Lars Stenhammar. Men diagnosen är lätt att ställa enligt Lars Stenhammar. Blodprovet har 98 procents säkerhet och visar det på ett förhöjt värde av antikroppar går man vidare med en gastroskopi, vilket innebär att en läkare undersöker magen med ett så kallat gastroskop. Gastroskopet är en böjlig slang, som leds ner i magsäcken genom munnen.Forskningsprojektet ska vara färdigt vecka åtta nästa år. Men viss fördröjning lär det bli på grund av pågående svininfluensa som upptar resurser av skolhälsovården, som medverkar i genomförandet av studien.Forskningsprojektet stöds bland annat med pengar från EU.
Personer med celiaki har en permanent intolerans mot födointag av gluten. Gluten finns i vete-korn- och rågmjöl. Att inte tåla gluten betyder att slemhinnan i tunntarmen förstörs, helt eller delvis. Tarmluddet försvinner och den skadade tarmen fungerar inte lika bra som normalt. Tarmens förmåga att suga upp näringsämnen försämrasBehandlingen av celiaki består livslång glutenfri diet.
Så jobbar vi med nyheter