Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Storstrejken - så olika i Folkbladet och NT

Ett krig mellan arbetare och kapitalister. Så beskrev tidningen Folkbladet storstrejken för 100 år sedan. Norrköpings Tidningar däremot ansåg att strejken var onödig och att den riskerade sätta samhället i gungning.  Folkbladet anklagade dessutom den borgerliga pressen för att ljuga ihop historier om svältande arbetare, som inte fick något understöd under konflikten. NT svarade med att berätta om oorganiserade arbetare som ville arbeta och försörja sina familjer, men som hånades och förföljdes.

Foto: Robert Svensson

NORRKÖPING2009-09-04 03:00
Annika Sverker
Helt klart är att Östergötlands Folkblad, som tidningen hette på den tiden, flyttade fram positionerna under storkonflikten. Storstrejken bröt ut den 4 augusti 1909 och två dagar senare kunde tidningen meddela att dess upplaga hade ökat med 5 000 exemplar. Tidningen skriver; "Det visar att arbetarna har förtroende för sin tidning".Problemet med att jämföra strejkförloppet i de två tidningarna, är att Folkbladet inte kom ut med sin tidning under nästan en månad. Detta på grund av typografstrejken. Visserligen var NT starkt reducerad och den bestod vissa dagar bara av tre tunna blad men tidningen gavs ändå ut under tiden 9 augusti till den 6 september, då Folkbladet återigen kom i tryck. Det slående är hur mycket plats just Folkbladet ägnar strejken som inleddes den 4 augusti samt arbetsgivarnas lockout den 26 juli, som föregick strejken. Men som Folkbladet påpekar, så är tidningen organ för Östergötlands arbetare. Den 30 juli riktar tidningen därför uppmaningen till arbetarna att det är Folkbladet som de bör läsa, för att få en fullständigt riktig uppfattning om jättestriden. Tidningen skriver; "Den borgerliga pressen i länet, från ärkereaktionära bladen Norrköpings Tidningar och Östgöta Correspondenten ned till vinglande och jonglerande Östgöten äges av arbetsgivarna, ser genom deras glasögon och förneka för dem besvärande fakta. Motiverat med dåliga konjunkturer har kapitalet under ett par års tid fört ett ständigt anfallskrig mot arbetarnas organisationer, för att få dem att brista och på så vis få arbetarna tillbaka till de gamla, låga lönerna, den långa arbetstiden och de oordnade förhållandena. Steg för steg har arbetarna trängts tillbaka och gått med på usla uppgörelser för fredens skull."Folkbladet: NT bluffar
Den 26 juli 1909, när omkring 50 000 arbetare lockoutas från sina arbetsplatser, skriver Folkbladet att "Tärningen är kastad av en handfull kapitalister och att arbetarna måste kämpa för sitt liv, hem, ära och sitt fosterlands heder. Leve arbetarnas solidaritet, leve arbetarnas seger" utropar tidningen. När tidningen berättar om ett möte i Folkets park, för de lockoutade textilarbetarna några dagar senare, är referatet omfattande. Folkbladet beger sig också ut på stan och rapporterar från fabrikerna "Några förmän och basar här och där, kanske också någon enstaka lockoutherrarna trogen själ, gå där omkring och stöka men för övrigt är det tyst och stilla. De krampaktiga ryck som i måndags förspordes å fabrikerna för att få hjulen att snurra omkring har domnat bort. Lockouten är fullständig i Norrköping. Arbetsgivarna har fått det som de velat."När NT beskriver samma möte i Folkets park är det kortfattat återgivet och referatet avslutas med "Så steg en svartlockig yngling upp på ett bord upprepande en del av föregående talares anförande och höll ett vanligt socialistiskt agitationsföredrag med kända fraser om framtidsstaten, där alla skulle få så mycket de behöfde af både dagligt bröd, skönhet och kultur."Den 30 juli är tonen mot NT hård i Folkbladet, bland annat för att NT skriver om att oorganiserade arbetare som inte tillhör Landsorganisationen erbjuds arbete. Folkbladet konstaterar; "Man får naturligtvis inte begära att fabrikanterna eller deras tidning skall säga arbetarna att de ha gemensamma intressen, även för den arbetarstam som hjälper arbetsgivarna till seger över de kämpande klassbröderna." Folkbladet anser också att det är lögn och bluff när NT påstår att textilfabriker i Göteborg håller driften igång. NT: Plikt att hindra strejkens seger
I sin rapportering under den första lockoutveckan undrar NT om maten ska räcka till, finns det tillräckligt med mjölk, bröd, kött under konflikten undrar tidningen, som också riktar en uppmaning till sina läsare; "För allmänheten gäller det att bibehålla det orubbliga lugnet. De socialistiska ledarna ha tillgripit ett vapen i en lönekonflikt hvilket strider mot samhällsordningen. Det är en medborgerlig plikt att med all makt förhindra storstrejkens seger."Den 3 augusti, dagen före storstrejken, skräder inte NT orden; "Att arbetarne finna sig i att störtas i storstrejk utan något bidrag till sitt uppehälle beror naturligtvis därpå att storstrejken länge hägrat som det stora universalmedlet. Med det har man tidigare trott sig kunna försätta samhället i sådan gungning att det välte öfver ända". I Folkbladet är tonen en annan. Tidningen konstaterar; "Storstrejken står nu för dörren. I morgon skall hela Sveriges arbetarklass gå ut till kamp för att erövra rätten att få leva som människor även i det kapitalistiska samhället."Strejkbrytare i hamnen
Den 4 augusti är storstrejken ett faktum och förutom de 80 000 arbetare som lockoutats från sina arbetsplatser, så strejkar 250 000 arbetare i Sverige. 12 000 av dessa finns i Norrköping.Den 6 augusti skriver Folkbladet om kapten Österlund, som planerar att skaffa ett hundratal strejkbrytare till Norrköpings hamn. Detta är inte bara ett rykte, utan några stycken har redan kommit till hamnen, konstaterar Folkbladet. Tidningen rapporterar också från strejkmötet i Folkets park som samlar 10 000 deltagare och om att solidariteten finns arbetare emellan. När strejkunderstödet betalas ut anordnades samtidigt en insamling till de mest behövande familjerna. Tidningen skriver; "Småslantarna flöto villigt in men en flicka lade dit hela sitt understöd sägande - tag det, jag reder mig ändå."Norrköpings Tidningar berättar också om lastningen och lossningen i hamnen. NT menar att ett 20-tal av Stufveribolagets arbetsstyrka har återgått till arbetet. Folkbladet kommenterar dessa uppgifter i tidningen den 7 augusti med att ångfartyget Vicander blev avmönstrad sin besättning. Besättningen var solidarisk mot sina stridande kamrater, trots hot om trakasserier av såväl fartygsbefäl, som kapten Österlund skriver tidningen.Samma dag skriver Folkbladet att arbetsgivarna i Norrköping haft ett sammanträde i stadshuset. Tidningen tror att man vill försöka få de oorganiserade arbetarna att gå tillbaka till fabrikerna."Man tror väl att de oorganiserade då skall vara så utsvultna att det skall lyckas att locka in dem på fabrikerna."Ryktesspridning
Två dagar senare, i det sista numret av Folkbladet innan utgivningen upphör, så skriver tidningen om fabriker som har försökt att sätta igång med sin verksamhet i hopp om att personalen skulle rusa till men det misslyckades givetvis skriver tidningen. Enligt Folkbladet ska rykten om tillbakagång i storstrejken spridas under de närmaste dagarna för att locka räddhågade tillbaka. Tidningen konstaterar; "Det gäller för varenda man och kvinna att inte gå på den grovt utlagda kroken."Från den 10 augusti kan man just läsa i Norrköpings Tidningar om att arbetet har återupptagits på flera platser i stan. Tidningen rapporterar att slaktarna har återgått till arbetet och att arbetarna på Östergötlands trikåfabrik har gjort detsamma. På Litografen har 150 arbetare anmält sig redo för arbete och den 13 augusti meddelar NT att det kommer ständigt rapporter om återgång till arbete. Tidningen berättar att de arbetare vid Hults bruk som velat börjat arbeta igen blivit skrämda av ryktet att tusen man skulle komma tågande och klå upp dem, som började arbeta igen. I en personlig betraktelse i NT den 17 augusti kan man läsa om arbetare som inte vet vad de ska ta sig till, i sin sysslolöshet. Tidningen skriver; "De är trälarne i det tidigare fria Sverige, gamla män som i hela sitt lif haft plats på samma ställe och aldrig klagat på arbetet och aflöningen men har nu lämnat dessa platser och gå som dagdrivare."Påhittad insändare
Den 25 augusti skriver NT att i Norrköping bolmar det dagligen från åtskilliga fabriksskorstenar. Tidningen konstaterar några dagar senare att strejken är ett fiasko. NT ondgör sig också över att strejkbrytare namnges på listor och att arbetsvilliga hotas av repressalier om de inte ansluter sig till de strejkande.Den 6 september träder klyvningen i kraft. Den innebär att en del av arbetarna drar sig ur strejken medan andra fortsätter. Folkbladet som inte har utkommit sedan 9 augusti trycks igen. Tidningen skriver att storstrejken har fyllt sin uppgift på ett storartat sätt och visar vilken seg uthållighet den svenska arbetareklassen är mäktig. Tidningen skriver också; "Arbetarnas fiender i den kapitalistiska pressen har frossat i lögner och smädelse av alla slag och de har förträngt motiven till arbetarnas påtvingade strid och vilselett allmänheten. De har skymfat arbetareklassen genom att intaga simulerade arbetareinsändare vars grova lögner varit uppenbara för var och en som haft aldrig så liten inblick i förhållanden."Folkbladet tar en insändare som exempel. Den är undertecknad med signaturen "En arbetarhustru vars man arbetar för han har plikt mot hustru och barn". "Jag känner en familj på mycket nära håll som snart nog svälter ihjäl. Grannarna har intet att ge dem, för deras män strejkar ju naturligtvis, hustrun ligger för döden i lungsot, 2 barn har dött efter varandra på kort tid, en dog i går. Inte en bit att äta, ingen kredit att stampa, inte ett öres bidrag, hu sånt elände. Jo, sådant är det i verkligheten med denna eländiga strejk."I verklighet fick mannen, som var typograf på Dagbladet, understöd med 12 kronor i veckan från Typografförbundet enligt Folkbladet. Så detta var en påhittad historia, enligt tidningen.När storstrejken blåsts av skrev NT på ledarplats "Hvad har vi vunnit?" Tidningen menade att strejken var ett resultat av alltför undergivna arbetsgivare.Ingen uppgörelse
Strejken fortsatte visserligen men i mindre omfattning och Folkbladet manade till fortsatt kamp. Tidningen skriver; "Arbetsgivarna har satt igång en fruktansvärd agitation, i vilken hot om driftens nedläggning spelar en stor roll på vissa håll och att frukta för arbetslöshet till vintern verkar förlamande på motståndskraften. Men hellre försakelse och umbäranden nu, än årslång underkastelse under organiserad arbetsgivare och lockoutherrars godtycke och tyranni."Den 12 september gick regeringen med på att tillsätta en medlingskommission. Först 1910, året efter strejken, hävdes lockouterna formellt. Under hösten 1909 hade medlingskommissionen sammankallat parterna till förhandlingar vid flera tillfällen. Någon uppgörelse kom aldrig till stånd.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om
Norrköping