Enligt Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) ligger orsaken i den ökande boendesegregationen och i det fria skolvalet. När många elever med liknande förutsättningar samlas i samma skolor, ökar också skillnaderna mellan skolor.
Granskningen visar att Norrköping hamnar på tolfte plats på listan över de kommuner i landet där skillnaderna mellan skolorna är som störst. 2011 var andelen behöriga elever på den bästa skolan i Norrköping 98 procent. På den sämsta skolan var andelen behöriga elever samma år 69 procent. 2014 hade gapet mellan den bästa och sämsta skolan i Norrköping ökat med elva procentenheter. Den bästa skolan hade då 100 procent behöriga elever och den sämsta 60 procent.
I Norrköping har 20 skolenheter ingått i undersökningen. 2011 var sju av dessa privatskolor. 2014 var nio privata. Norrköping följer samma trend som övriga landet där antalet skolor med hög behörighet ökar samtidigt som andelen elever med behörighet hos de skolor som släpar efter minskar. Dagens samhälle beskriver det som att skolsverige delas upp i ett A-lag och ett B-lag.
Olle Johansson (S), kommunalråd och ordförande i utbildningsnämnden säger att han är medveten om situationen.
– Vi ska ha likvärdiga skolor. Det är något vi har med oss hela tiden, men så ser det inte ut och det är självklart en utmaning. Mycket beror på bostadssegregationen. Vi måste bli ännu bättre på att ta emot de som kommer, för det är aldrig elevens fel, säger Olle Johansson.
Trots en medvetenhet om situationen och att man arbetat för att vända utvecklingen har skillnaderna ökat.
– De starkare eleverna väljer friskolor. Det är den utvecklingen som slår igenom. Om många svaga elever går i skolor utan starkare elever som drar blir utmaningen större.
Hur man jobbar med frågan eller vilka åtgärder man rent konkret tänker vidta kan Olle Johansson inte svara på.
– Det pågår ett arbete, säger Olle Johansson och hänvisar till Mats Olsson på Utbildningskontoret när det gäller detaljer kring hur man arbetar.