Petra Blom Andersson, kommunens samordnare för att motverka våld och förtryck mot barn och unga, berättar att man arbetar från framförallt två håll med frågan. Dels med att hjälpa de flickor och kvinnor som utsatts, men också med förebyggande insatser.
– För tre till fyra år sedan insåg man att man måste göra något konkret i vår kommun. Då valde vi att gå samman och sätta oss i en arbetsgrupp, säger hon.
I arbetsgruppen ingår representanter från socialtjänst, ungdomsmottagning, polis, åklagare, lärare, skolsköterskor och kvinnoklinik.
–Vi försökte ringa in alla aktörer som kommer i kontakt med flickor och kvinnor som kan ha varit drabbade.
Tillsammans skapade man rutiner för hur kvinnor och flickor ska kunna fångas upp och för hur man ska kunna ställa de rätta frågorna. Samordningsrutinerna gäller så väl hedersrelaterade frågor som könsstympning och tvångsäktenskap. Det handlar om att sätta in rätt insatser i rätt tid.
– Om man känner att flickan inte får det här stödet från sina föräldrar, eller får de rättigheter som svensk lag säger så kopplar man in socialtjänsten, säger Petra Blom Andersson.
Hon berättar att man ofta talar om flickor som utsätts för en så kallad faraonisk omskärelse. Det innebär att klitoris, de inre blygdläpparna samt delar av de yttre blygdläpparna skärs bort. Huden sys sedan ihop och ett litet hål lämnas för att menstruationsblod och urin ska kunna passera.
– De här flickorna är oftast lättare att identifiera. De kanske är hemma flera dagar vid mens varje månad. Eller så kanske de inte vill dricka vatten under skoltid för att det gör ont och tar lång tid att kissa.
Ett faraoniskt ingrepp orsakar inte bara stora fysiska och psykiska problem. Det kan också leda till följdsjukdomar eller infertilitet, visar forskning.
Men det finns också andra former av könsstympning där man tar bort klitoris och eller delar av blygdläpparna. Dessa ingrepp ger inte samma fysiska men.
– Sen är det klart att den psykiska påfrestningen är lika stor. De har minnen av att mamma, mormor eller någon annan gjort dem illa. De har ett behov av att prata om det här och det är viktigt att nå ut till flickorna, säger Petra Blom Andersson.
Skolsköterskor och kuratorer lär sig att ställa öppna frågor just för att kunna reda ut om det finns flickor som behöver stödsamtal eller vård.
– Man får försöka ställa öppna frågor kring hälsa och mående. Det räcker inte att fråga om de har svårt med menstruation för det har inte alla, säger Blom Andersson.
Hon berättar också att man fokuserar på att fråga om barnen känner nån oro för att bli bortgift eller om de har begränsningar hemma.
– Om vi sedan möter en flicka som visar sig vara könsstympad så stannar vi inte vid den frågan. Man följer upp det och berättar för flickan om rätten till sin kropp och rätten att gifta sig med vem man vill. Det kan även handla om att de lever i en hederskontext och då måste de även få stöd och hjälp med det
I konsultativa teamet jobbar man också mycket med information och utbildning. Man vänder sig också till båda föräldrarna och andra som finns runt flickorna.
– Ofta blir reaktionen väldigt stor. Har min mamma gått igenom det här? Har min syster de här problemen? Det är frågor man brukar ställa sig. De väcker ofta starka känslor, säger Petra Blom Andersson.
Hon har också mött flickor som tycker att det borde lagstiftas om att man inte får vara könsstympad i Sverige. Som det är i dag är det förbjudet med ingreppet – men det finns ingen lag som säger att alla könsstympade flickor ska få sin fysik återställd.
Norrköpings kommun och Region Östergötland satsar också på att informera nyblivna föräldrar.
– Om man träffar på en gravid kvinna som är könstympad så stöttar man henne i hur hon kan få hjälp. Man utbildar henne också innan barnet är fött. Vi har försökt jobba jättemycket med att stärka och stötta föräldrar i det här, säger Petra Blom Andersson.
Just grupptryck kan vara en svår faktor för föräldrar menar hon.
– Det finns de som inte alls vill göra det här. Därför jobbar man med utbildningsinsatser både i hemländerna och i Sverige.
Kan det här rädda en enda flicka från att bli könsstympad så är det värt det, säger Petra Blom Andersson.