Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Stor organbrist i hela landet

NORRKÖPING
Organbristen i Sverige blir allt större. Men köerna för att få ett nytt organ har inte blivit kortare.
- Det är oerhört viktigt att gå ut med information och få alla att ta ställning i donationsfrågan, säger Kristina Söderlind, samordnare av donationsfrågor i Östergötland.
Bristen i Sverige allt större - men väntköerna har inte blivit kortare

Norrköping2003-01-03 00:00
ANNIKA JOHNSSON
Omkring 300 personer i Sverige avlider varje år på ett sådant sätt att en donation skulle kunna vara möjlig. Trots detta var antalet organdonatorer så få som 98 stycken förra året, en minskning med 30 procent på tio år. Situationen i Östergötland ser likadan ut. Antalet donatorer i länet borde vara en tiondel av de nationella siffrorna om man ser till befolkningsmängden. Men så är det inte.
Från Socialstyrelsen efterlyser man nu en nationell handlingsplan.
- Det är ett begränsat antal människor som avlider på ett sådant sätt att donation är möjligt. Då måste man se till att ta tillvara på dessa, säger Håkan Gäbel, samordnare av donationsfrågor vid Socialstyrelsen.
Sverige har väldigt få donatorer jämfört med många andra länder i Europa.
- Som det ser ut i dag har vi en nettoimport av organ, säger Håkan Gäbel.
- Men vi kan inte lita på andra länder i det långa loppet.
Det finns flera förklaringar till varför siffrorna ser ut som de gör. En är att de anhöriga säger nej till donation då de helt enkelt inte vet vad den avlidne hade för åsikter. En annan är att vi i dag kan rädda allt fler svårt sjuka och skadade personer.
- Det sistnämnda är naturligtvis mycket positivt, men negativt om man ser till donationsfrågan, säger Kristina Söderlind.
Hon säger vidare att alla svenskar bör informera sina anhöriga om vad man har för åsikt i donationsfrågan så att de vet vilket beslut de ska fatta om de skulle hamna i en sådan situation. Och det spelar ingen roll om man är gammal eller ung, sjuk eller inte.
- Det allra viktigaste är att klargöra vad man vill. Sedan är det upp till sjukvården att avgöra om man passar som donator eller inte, säger Kristina Söderlind.

<b>Mycket att lära</b>
Vidare finns det en del att lära för de läkare och sjuksköterskor som möter de anhöriga. På vissa sjukhus i landet finns särskilda sköterskor eller läkare som är ansvariga för att tala just med anhöriga till patienter som avlider i respirator och kan bli donatorer.
På Vrinnevisjukhuset finns kontaktpersoner när det gäller donationsärenden, men ingen som har det som heltidssysselsättning.
Till hösten kommer Landstingsförbundet att dra igång en kampanj där de uppmanar svenskarna att ta ställning i organdonationsfrågan.
- Vi kommer nog aldrig att kunna täcka in alla behov som finns, men däremot hoppas jag att det kan ske en stor förbättring. En informationskampanj kan vara en del i det arbetet, säger Kristina Söderlind.

<b>Fakta/organdonation</b>
Transplantationslagen från 1996 utgår ifrån att alla medborgare är positiva till donation om man inte har uppgett annat. Genom att anmäla sig till donationsregistret, där i dag 1,2 miljoner svenskar finns med, kan man registrera sin åsikt.
Anmälningsblankett finns att hämta på apoteket eller på Socialstyrelsens hemsida.
En möjlig donator är en person som drabbats av total hjärninfarkt och som finns på en intensivvårdsavdelning. Dödsorsaken är ofta spontan hjärnblödning, så kallat slaganfall.
Under 2001 donerades 188 njurar, 103 levrar, 24 hjärtan 18 lungor och 10 bukspottkörtlar i landet.
Tre personer från Östergötland fick en ny lever och sex personer nya njurar under 2001.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!