Samtalet till Folkbladets redaktion häromdagen lät desperat.
Så är också Khalid livrädd för att deporteras till Kuwait där han inte ens har ett medborgarskap.
– Det skulle vara farligt för mig att bli skickad dit. Jag vet inte vad som kan hända, jag kan hamna i fängelse eller i värsta fall bli dödad. Jag behöver skydd, säger han medan han tar en tugga på den macka som får bli en sen lunch.
Han tillhör folkgruppen bidooner, en minoritet som utsätts för diskriminering i Kuwait – de får till exempel inte gå i skola, ingå äktenskap och nekas pass. Själv kan Khalid i alla fall visa upp ett giltigt körkort, men det har inte hjälp i kampen mot den svenska myndigheten som de senaste åren gett ett ansenligt antal bidooner avslag på asyl.
– De har misstagit sig på mitt namn, har förväxlat mig på något sätt. Titta, det här är jag, det är inte samma namn som Migrationsverket skrivit i sina papper, säger Khalid och plockar fram flera olika handlingar ur en portfölj.
Khalid flydde till Sverige tillsammans med sin syster för två år sedan. Här fick både deras mamma och pappa uppehållstillstånd för ett antal år sedan. Men barnen får alltså nobben.
– Jag är aktivist och människorättskämpe och vi sökte oss hit för att Sverige är nummer ett i världen vad gäller mänskliga rättigheter. Det är i alla fall vad vi trodde. Nu respekterar de inte de rättigheterna, menar Khalid.
För en vecka sedan genomförde han en liknande aktion utanför Migrationsverkets kontor i Jönköping, där mamman också bor. Han fick inga svar där och har nu sökt sig till huvudkontoret i Norrköping. Längre än till receptionen på Slottsgatan kom de inte under torsdagen.
– De förklarade att generaldirektören har semester just nu. Men vi ger oss inte, vi tänker tälta här utanför en månad om det behövs för att kunna förklara varför vi borde få stanna.
Via tv-inslag och sin egen webbsida har hans kamp också uppmärkats på flera håll.
– Vilket gör det än mer otäckt om jag måste tillbaka. Nu vet de flesta vem jag är, påpekar Khalid.
Även organisationen Front line defenders, som arbetar för att skydda människorättsaktivister, har försökt påverka de svenska myndigheterna utan att lyckas.
– Det görs en individuell prövning och bedömning i varje enskilt ärende. Det har Migrationsverket gjort och det har också prövats av förvaltningsrätten, sa Daniel Johansson, enhetschef på Migrationsverkets förvaltningsprocessenhet, till SVT för en vecka sedan.